Desire || Foscar

39.

"Vad fan håller du på med?"

Fräser Felix fram och rycker tag i Ogges jacka så att han flyger ifrån Hampus. Hans ögon är först förvånade men sedan skjuter de ilskna blixtar mot Felix hotfulla figur.

"Felix lugna ner dig"

Säger jag desperat och placerar en hand på hans axel som han enkelt skakar av sig. Hans ögon är som fastetsade på Ogge och de mäter varandra med ilskna, hotfulla blickar.

"Mår du så jävla mycket bättre av att få andra att må dåligt?"

Fräser Felix frustrerat fram och jag hör på hans röst hur nära han är att tappa kontrollen. Jag försöker desperat att komma på en lösning men hinner inte gå till väga innan Ogge tar första steget och höjer näven.

När hans näve träffar Felix käke så skriker jag till. Men min reaktion är ingenting mot Felix. Hans ögon är mörka och innan Ogge ens hinner planera sitt nästa slag så ligger han plötsligt omkullvält på marken med Felix över sig.

Hampus börjar förtvivlat att skrika till bredvid mig och han försöker lika desperat att få Ogge att sluta som jag försöker få Felix att lyssna på mig och lugna ner sig.

En liten grupp av människor har samlat sig runt Ogge och Felix som tumlar runt på marken och måttar slag mot varandra.

När Ogge får in ett slag mot Felix näsa som får näsblodet att flöda ner så kastar jag mig blint in i slagsmålet. Ogge och Felix verkar inte märka av mig först och när jag försöker stoppa Ogges anfall mot Felix så träffas jag istället av Felix knytnäve vilket får mig att slungas bakåt och tappa andan.

"Oscar för i helvete?!"

Hör jag Felix oroliga röst och jag känner snart hur hans händer tar ett försiktigt tag om mitt ansikte för att inspektera skadan hans knytnäve hann utföra. Min blick är dimmig av slaget och jag får anstränga mig för att lyckas hålla ögonen öppna.

Ogge utnyttjar Felix dåliga uppmärksamhet och Felix får snart en knytnäve rätt i ryggen när han sitter böjd över mig för att inspektera mina skador. Felix rycker till av slaget och vänder sig hastigt om för att bemöta Ogges slag.

"Skingra er, skingra er"

Hör jag plötsligt en manlig röst uttrycka och jag försöker desperat att få mina ögon att fokusera på mannen som står framför oss. Efter en stund inser jag att det är skolans rektor och jag flämtar oroligt till.

Varken Felix eller Ogge verkar höra rektorns bestämda ton, de är fullt upptagna med att slå varandra sönder och samman.

Det krävs flera lärare för att lyckas separera de argsinta killarna och två lärare får hålla bak Felix starka kropp när han försöker kasta sig över Ogge återigen.

Ogge ställer sig en bit bort och andas tungt. Hans ilskna ögon är fortfarande fästa på Felix som försöker slita sig loss ur lärarnas grepp. Jag sitter kvar på marken med dimmig blick och försöker få min kropp att samarbeta så att jag kan ta mig upp på fötter.

När jag stapplandes tar mig upp på skakiga ben så landar all Felix uppmärksamhet genast på mig och när han upptäcker hur hårt hans slag verkligen träffade så ser jag skuldkänslorna och rädslan i hans ögon.

"Släpp mig"

Ryter han till och lyckas med en kraftansträngning slita sig ur deras starka grepp. De drabbas av panik när de inser att Felix är fri men när han går fram till mig och ignorerar Ogge så slappnar de genast av.

Felix inspekterar hela min kropp med rädda, skamsna ögon och hans händers beröring är så försiktig att den nästan inte känns.

"Hur mycket jag än sårar honom så kommer du alltid vara den som skadar honom mest i slutändan"

Säger plötsligt Ogge och Felix rycker till. Jag ser hur han spänner sig och ilskan strömmar på nytt genom kroppen men samtidigt ser jag en glimt av något annat i hans ögon, sorg. Ogges ord tar sig in i hans medvetande och etsar sig gast i hans hjärna.

Felix knyter nävarna på nytt och närmar sig sakta Ogge och jag tar desperat tag om hans arm.

"Felix snälla"

Säger jag med en svag röst och hans ögon låser sig fast i mina och han nickar nästan omärkbart mot mig innan han slappnar av i händerna och stryker mig försiktigt över kinden.

"Jag har åtminstone inga hemligheter för honom längre, kan du säga detsamma?"

Säger Ogge plötsligt och jag rynkar lätt på ögonbrynen.

Vilka hemligheter?