To: Harry
"Once again! So sorry for throwing you off the bed. Thought it was mum. She would have freaked. :$"
Jag gick längs skolkorridoren för att ta mig till salen där jag skulle ha engelska. Mitt möte med studievägledaren var inte speciellt negativt eftersom jag kommit ifatt efter igår då Harry faktiskt hade gett mig motivation nog att göra klart allt. Han hade fått ett blåmärke på armen för han hade landat på sidan med armen mot mitt nattduksbord. Dock vet jag inte hur många gånger jag hade sagt förlåt nu men det var absolut inte meningen att han skulle skada sig. Efter Jonna hade stängt dörren flög jag över kanten för att se och Harry mådde bra. Han låg bara nere på marken och skrattade tyst så att tårarna kom över hans kinder.
Jag öppnade dörren långsamt till klassrummet och tystnaden lade sig när alla såg att jag klev in i klassrummet.
"You are late, Isabella." morrade min alltid så muntra engelska lärare. Ironi! Jag gick fram och gav henne frånvaro lappen jag fått utav studievägledaren. "Yeah, yeah. Take a seat, Miss Grahm." jag satte mig ner på den platsen jag brukade, längst bak. Det enda som var felet var att ingen satt bredvid mig, där Mindy egentligen brukade sitta. Jag lyssnade med ett öra medan jag läste meddelandet jag fått av Harry.
From: Harry
"It's just a bruise, Bell! Chill! ;) Btw, you want to do something after school? I can pick you up. ;)"
Jag kollade upp på min engelska lärare för att se till så jag inte var för allt fäst med blicken på mobilen. Ett litet leende kom över mina läppar av Harrys meddelande. Efter ett tag kollade jag ner igen och tummarna började röra sig över skärmen.
To: Harry
"Will be meeting up with that girl from the group therapy today. But later? Maybe at 4 outside the little coffee shop on the 53th av.?"
Jag lade ner mobilen igen och fortsatte se så uppmärksam jag bara kunde trots jag bara väntade på att hon skulle få utbrott på killarna som satt snett framför mig och kollade på mig samtidigt som de viskade om någonting. Jag böjde ner huvudet i anteckningsboken och önskar att tiden skulle gå snabbare. Torsdagar var den dagen jag oftast slutade vid lunch, och tjejen från gruppterapin och jag skulle träffas på en liten restaurang och prata. Eller ja, hon pratade jag skrev.
Ju fler lektioner jag gick på desto mer stirrade folk på mig och några utav killarna kunde inte sluta stirra på mig. De hängde ständigt efter Mindy då hon var ute och festade. Alla tre stirrade på mig och jag böjde åter igen ner blicken så fort de kollade på mig. Tjejerna i hela skolan verkade hålla sig på avstånd från mig och när klockan äntligen ringde ut för sista lektionen kändes det som att hela skolan suckade ut utav lättnad för att slippa mig. Jag kollade på mobilen på vägen till restaurangen där jag skulle möta upp Alice. Efter en hel timmes tänkande på vad tjejen sagt att hon heter hade jag kommit på de.
Hon stod och väntade utanför med armarna tätt runt om henne och hon sken upp när hon fick syn på mig. Hennes brunetta hår var uppsatt i en hög lättsam hästsvans och hennes ben var klädda i svarta tights. Hennes kappa och boots var i samma matchande matt svarta färg.
"Hi!" sa hon och studsade fram till mig och kramade om mig. "Let's go inside it's really cold. Can't wait til it gets warmer!" jag besvarade förvirrat kramen och tog oss in på restaurangen. "So have you been in school? I'm home schooled. After a matter of time you will be tired of all those douchbags in your school too. They just don't understand." pladdrade hon på då vi satte oss ner och kollade på menyn. Jag pekade på vad jag ville ha och Alice beställde. "So tell me what do you want to know?" jag tog fram mitt anteckningsblock och skrev ner ett ord.
YOU ARE READING
Speak
FanfictionIsabella Grahm är en vanlig tonåring med vanliga tonårsproblem. Hon festar, hänger med kompisar och lever livet till fullo. En kväll då hennes halvfulla kompis kör hem från den senaste festen kör dom alldeles för fort och bilen kör in i bilen som ko...