Beck - Josef och Alex

Sagt A, säg B🥹❤️‍🩹

De kom in genom Josefs lägenhetsdörr igen - tillbaka från middagen

De tog av sig ytterkläderna, lämnade det i hallen. "Tack för ikväll, handsome!" log Alex, la sina armar runt hans nacke och kysste honom. Han släppte henne och flinade tillbaka, "Handsome? Nytt smeknamn?" frågade han och kysste henne igen. Hon bet sig i läppen och nickade, pressade sina läppar mot hans igen. "Talar ju sanning", sa hon och ryckte på axlarna.

Han skrattade till. Höll henne runt hennes midja ännu hårdare, drog henne nära sig. Han kysste hennes läppar vidare till hennes nacke. Det pirrade till i henne, spände sin kropp och hon lät sitt huvud falla lätt bakåt. Han fortsatte kyssa hennes nacke, vidare till halsen och sedan till nyckelbenet. Hon stönade lätt, tog ett nytt grepp om hans nacke. Hon puttade honom bakåt, mot soffan eller sängen. Det fick han välja.

Han drog henne med sig, puttade henne rakt in i en vägg. Hon skrattade till, kysste hans läppar. Hon tog av honom hans kavaj, sedan knäppte hon upp hans skjorta. Han skakade av sig sin skjorta med ett leende. Hon la sina händer vid hans nacke, drog dem ner långsamt över hans andfådda bröst. Det pirrade till i henne, pulsen sköt i höjden och hon stönade till tyst när hans läppar träffade hennes nacke och nyckelben. Hon bet sig i läppen samtidigt som Josef började få av hennes tröja.

Innan Josef fick sina läppar på hennes kropp var hon redan på honom. Hon vandrade ner i hans nacke, ett stön, vidare till hans bröstkorg. Han tog ett djupt andetag, shiftade svagt i stön. Han drog sina händer över hennes sidor, pirret spred sig i hela henne vid hans beröringar. Josef drog med henne mot sängen, lyfte hennes huvud och kysste hennes läppar. Han la sig över henne när hon blivit slängd på sängen av Josef, kysste henne ner i nacken och tillbaka. Hon fick av sig sina byxor och därefter av med Josefs.

Hon drog sina händer över hans kropp, upp till hans nacke. Hon pillade honom i håret i nacken samtidigt som hon tryckte honom mot sina läppar. Josef drog sin ena hand, den andra var ner i sängen för att stabilisera sig, från hennes lår. Låret till insida lår, över troskanten och över hennes sida. Det pirrade till i henne och släppte hans läppar för att släppa ut ett stön. Han flinade, skrattade lite över hennes reaktion, sedan kysste han henne neråt. Ner i nacken, bröstkorgen och till hennes tros kant. Hon tog snabba och djupa andetag, hela magen rörde sig upp och ner fastän Josef var där och kysste henne. Hon låg och log hela tiden, ville inte att han skulle sluta.

Josef gick upp till hennes nyckelben igen, kysste henne ut mot axeln, puttade undan bh:bandet för att placera sina kyssar. Alex fick upp bh:n, drog av den och kastade bort den på golvet.

"H3lvete..." stönade Alex när han drog sin hand över hennes lår, med tummen vid insidan låret. Han böjde sig fram till hennes öra med ett flin, "saknat mig?" sa han tyst, flörtigt och knävikande. Hon bet sig i läppen och nickade, sedan tog hon sina händer från hands bröstkorg. Drog ner dem till hans kallingar och drog av dem.

"Vill du veta en sak?" frågade hon, klappade hans mage med sin hand och kysste hans svettiga bröstkorg. Han nickade försiktigt, "vadå?" frågade han och kysste hennes huvud, rullade sedan till sidan för att se henne tydligt. Hon flinade, full av förväntan och lycka, nervositet och osäkerhet. Hon var tyst fortfarande, "Alex, säg nu", sa han nyfiket och skrattade kort över hennes blandning av känslor som tydligt syntes. Hon bet sig i läppen, drog ut på att säga något för att han skulle bli nervöst irriterad. Vilket hon lyckades med. "Alex! Det där är orättvist! Har du sagt A får du säga B!" sa han och rullade över henne igen. Hon tog emot honom med sina händer på hans sidor innan hon flyttade dem till hans bröstkorg. Kysste honom några gånger. "Jag är sen", sa hon tyst mot hans läppar. Han släppte hennes läppar, tittade seriöst på henne. Ett litet leende växte fram på hans läppar, funderade på om han hört och tolkat det rätt. "Asså du menar..." började han, hon nickade och bet sig i läppen. "Skojar du?" frågade han glatt och ställde sig på alla fyra över henne. Hon skakade på huvudet, hela hon kunde slappnade av av hans reaktion. "Hur länge då?" frågade han och log stort, kysste hennes kind. "Förra månaden och denna", sa hon och flinade. Drog honom till sina läppar. Han kysste henne gladeligen. "Jag vet ju inte säkert än, jag ska ta test", lovade hon och log, drog ner hans läppar till sina igen. "Varför har du inte sagt något innan nu?" mumlade han mot hennes läppar. Hon flinade och släppte honom. "Jag har missat månader innan, stress och sådant så la ingen vikt i det. Vi hade ju ändå nästan gjort slut så tänkte att stress och sorg var en bra anledning", flinade hon. "Men när den är sen även denna månaden... så kanske", sa hon och log. Han skrattade och bet sig i läppen.

"Som jag älskar dig!" sa han tårögd. "Vi kanske ska ha barn!" sa han glatt och kysste hennes nacke. Hon skrattade och nickade. "Älskar dig mest!" svarade hon. "Njaa, det går inte att älska någon mer än vad jag älskar dig!" flinade han. Hon himlade med ögonen.

Två dagar senare

Alex skrattade till, la handen över munnen och grät ner i sin hand. Glädjetårarna rann, slutade inte. Hon snörvlade till innan hon torkade tårarna, skrattade med sina översida händer på sina ögon.

Hon öppnade dörren till badrummet, gick ut. "Nå?" frågade Josef, ställde sig upp från soffan förväntansfull, otålig och nyfiken. Hon gick fram till honom med sin ena hand över hennes mun, för att dölja sitt stora leende och hennes blöta kinder. Hon nickade och visade de två testen. Han lyste upp, slängde armarna runt hennes midja. Lyfte upp henne, snurrade henne fram och tillbaka i tredjedels varv. Tårarna rann från deras ögon, ner på varandras axlar. Josef satte ner henne, kysste henne några gånger innan de bara tittade på varandra.

"Du ska bli pappa!" skrattade Alex och torkade hans tårar. "Och du ska bli mamma!" svarade Josef och tog bort en hårslinga från hennes ansikte. Kysste henne sedan, länge och känslofyllt. Kramade om varandra, tajt och tryggt.

Josef la en av sina varma händer på hennes mage. Hon stängde ögonen och log, lycklig av bara tanken. Snart skulle de vara familj, hon kunde inte föreställa sig det. Men det var så snart ändå. Det kändes som Josef precis blev skjuten, kändes som igår. Men det var nästan exakt 9 månader sedan. Om lika länge till skulle de hålla i det lilla miraklet, den lilla ängeln som de fick kalla sin egen. Som de själva skapat. De kunde inte vänta, de kunde inte bärga sig. Men kärlek tar tid att erkänna, dag 1 till +4 år. Det gjorde det för dessa två, men de skulle aldrig ångra sig. Aldrig. Alltid de två,

Vi är för alltid!

—————————————————————————
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Denna var den sista delen av den här "boken" som ni börjat kalla den. Tankarna var aldrig att det skulle bli en bok, men jag antar att det har blivit till det. När jag var uppe i 10 delar tänkte jag, 'snart måste de tröttna'. Men det gjorde ni inte. Jag tackar er så himla mycket för erat stöd och gillande över "boken"! Jag har älskar att skriva varje del, varje 65 delar. Eller kanske 58 eller något. Några var hemska och jag satt själv och grät när jag skrev dem. Men utgången var underbar och jag hoppas att ni förstår hur mycket jag älskar att göra detta!❤️‍🩹
ÄLSKAR ER!❤️‍🩹❤️‍🩹

———————
💝💝💝💝💝
En fråga som återstår, vill ni att jag ska påbörja en ny? Jag har några idéer, det kommer i sånna fall handla mer om Beckgruppen. Mer utredningar, likande filmerna. Sexuall tension mellan Josef och Alex, där de förstår problemen med en relation...-eller? Jenny och Lina? - hur går det för dem. Oskars singel skap kanske ska få ett slut och Steinar... hur är relationerna hemma? Ayda - hur är det med hennes privatliv egentligen? Hur blir det för Martin? - ska han gå i pension snart? Och Vilhelm! - blir han den polisen han ville bli? 🤔

Vill ni att jag ska göra detta till en "storyline?"