Beck - Josef och Alex

En runda till🍻

Jenny, Oskar, Steinar och Josef åkte till en bar. De var bara på första glaset men alla verkade redan fulla, de var glada och skrattade så mycket när Josef äntligen var ute från sjukhuset. De hade saknat honom, och nu var det bara Alex kvar. De var inte påverkade än, men utifrån trodde man säkert att de var påverkade av värre saker än alkohol.

"Hur går det mellan dig och Petra, Oskar?" frågade Josef och alla flinade. "Ja, jo", skrattade Oskar stelt och blev helt röd i ansiktet. "De har det väldigt bra..." flinade Jenny och tog en klunk av sin öl. "De har le-..." "TACK Jenny, han behöver inga detaljer", sa Oskar med röda kinder och ölglaset uppe vid munnen. Josef skrattade när han insåg och sedan tog även han en klunk av sin öl. "Vi lämnar det tycker jag, du då, har du träffat någon?" började Oskar, men plötligt ringer Josefs mobil. "Sorry", sa han och tog fram mobilen kollade fort på namnet, Alex. Han vinkade bort mobilen och vände sig om för att gå undan. "Var det Alex?" sa Jenny som tydligen hade hunnit se skärmen. "Varför ringer hon dig nu?" flinade hon och kollade på Josefs försök att se oskyldig ut. "Inte vet jag," sa han och svarade, han gick undan. "Bra försök!" flinade Jenny och gjorde fist bump med Oskar.

"Hej!" svarade Josef. "Hej, vad gör du?" frågade Alex glatt. Josef kollade bak på de andra som flinade mot honom, sedan kollade han bort igen. "Dricker öl med Jenny, Oskar och Steinar", flinade han och skrattade till. "Jaha, sorry... hör dem mig?" frågade hon försiktig. "De hör dig inte," skrattade han och han hörde Alex pusta ut. "Okej, bra", en kort paus. "Jag åker hem redan imorgon." sa hon väldigt glatt. Josef tappade nästan hakan. "Du skojar, vad bra!" sa han med ett stort leende. Alex nickade för sig själv, "ja det är jätteskönt, trodde inte jag skulle få lämna på flera dagar till..." sa hon glatt. "När skrivs du ut?" frågade Josef och vände sig om för att börja gå sakta tillbaka till barbordet de andra satt vid. "Sen eftermiddag, de ville hålla koll på mig så länge som möjligt. Så de valde att ta det nära kvällen." Josef log glatt och kollade på de andra som fortfarande satt och flinade mot honom. De småviskade mellan varandra och Josef rodnade till när de kollade på honom med sina flin. Josef kollade ner, "jag hämtar dig", sa han och log. "Tack!", sa Alex och log där hon satt på kanten av britsen. "Jag ska låta er vara nu, hälsa dem..." hon pausade och sedan sänkte hon sin ton, "älskar dig!" Han viskade tillbaka, "jag dig!" Han log och la på, sedan gick han fram till de andra och satte sig på sin stol. "Vad ville hon?" frågade Steinar och lyfte på ögonbrynen med ett flin. "Hon skrivs ut imorgon..." sa han med ett leende och de andra ändrade sina ansiktsuttryck till stora leenden. "Så skönt! Kul!" sa Jenny och log stort, sedan tog hon en mun öl. "När då?" frågade Oskar och lutade sig framåt. "tidig kväll..." sa Josef och återupptog hans drickande av ölen. "Jag kan plocka upp henne, åker ändå förbi", sa Steinar och log mot Josefs min. "Jag sa att jag skulle plocka upp henne, men tack ändå." sa Josef och döljer sitt ansikte genomsnitt ta den sista ölen ur sitt glas. "Men du åker inte åt det hållet, det bli lättare för dig om jag hämta henne", flinade Steinar. Josef skakade på huvudet, "nej, men det är lugnt, behöver ändå prata med henne om olyckan... vi har inte gjort det än..." sa han och kliade sig hårt i nacken. Det var faktist sant. De behövde prata om det. Han tror att Alex tycker det var jobbigare än vad han gjorde nu. Han hade haft tid til katt skaka av sig det, men om Alex hade gjort det? Han var osäker, han visste att det skulle hjälpa att prata om det. Även fast han avskyr att prata om sina känslor så kunde han göra det när det var med Alex.
"Okej, hur känns det för dig?" frågade Jenny och log lite smått mot Josef. Josef kollade på henne, där var det, han ville inte prata om sina känslor med någon annan än Alex... "Nej, det är lugnt. Olyckor händer alla...", försökte han med, men gruppen verkade se igenom honom direkt, som om han var genomskinlig. "Det klart det är jobbigt ändå eller?" sa Jenny och försökte få ögonkontakt med Josef. Josef kollade ner i bordet men han skulle vara stark, för Alex. Han kollade upp på dem med ett leende. "En runda till eller?" sa han för att virra bort ämnet, han gick bortåt baren...

—————————————————————————

Rubriken blev en runda till utan att jag tänkte på det, ni som vet ni vet...😉 #martinwalltröm #enrundatill #12mars