Just another face in the crowd ❋ f.s

arton

kapitel arton

2015-01-06

Jag satte mig ner på den lilla träbänken i glaskuren i väntan på att spårvagnen skulle nå just denna plats så jag så fort som möjligt kunde komma till skolan och slippa vara ut i den outhärdliga kylan. Samtidigt som jag borrade ner näsan i den fluffiga, gräddvita halsduken som var virad kring min hals kastade jag en kort blick på skärmen snett åt vänster ifrån mig för att se tiderna. Spårvagn ett - den jag skulle åka - stod en liten vit tre bakom, vilket betydde att den skulle anlända här runt 07.33.

Rastlöst greppade jag tag om den lilla flaskan färskpressad apelsinjuice som låg pressad mellan mina båda knän och drog fingret i slarviga cirkulära mönster kring det lilla, svarta locket. Den och en brunspräcklig banan hade jag fått med mig, då jag totalt glömt bort tiden tidigare under morgonen och istället för att äta frukost behövt stressa iväg mot närmaste busshållsplats.

Majoriteten av kollektivtrafiken var försenad just idag, säkerligen pågrund av den stora mängden snö som lagt sig under natten och gjort det svårare att komma fram. Jag hade hoppats på att skoldagen skulle bli inställd idag - precis som det gjort förra året runt den här tiden, pågrund av snön. Men såklart inte, men kanske hade jag ändå turen att spårvagnen jag skulle med inte kom försent.

Lättat pustade jag ut när den blåa, gamla vagnen saktade in framför mig på plattformen och dörrarna tät efter det öppnades. Smidigt kastade jag upp ryggsäcken över axeln, virade fingrarna om flaskan och reste mig upp.

För att inte vara i vägen steg jag åt sidan när en mamma med barnvagn klumpigt försökte komma ner för stegen på vagnen utan någon hjälp av och samtidigt försökte hålla den ena ungen lugn på sin höft. "Hey, vänta lite-", obekvämt pressade jag apelsinflaskan mot min sida med hjälp av armen och sträckte sedan fram min fria hand för att hjälpa henne få ner vagnen på markplan.

"Tack så jätte mycket!", log hon tacksamt och pustade mjukt ut. "Du gjorde vår morgon lite enklare!", jag log svagt, klev upp för det sista steget och sedan in i vagnen.

Precis som jag förväntat mig var bakre vagnen nästintill helt fylld och inte ett säte fanns ledigt någonstans. Efter att ha blippat kortet mot läsaren tog jag ett steg åt sidan och lutade mig tillbaka mot metallstången intill en kille i min egen ålder. För att stå så stadigt som möjligt pressade jag skosulorna på mina timberlands mot golvet och särade smått på benen.

Varsamt halade jag upp mobilen ur bakfickan på de svarta, högmidjade jeansen med hål på knäna jag hade på mig och placerade vänster tummen över hemknappen istället för att misslyckas med att knappa in koden rätt. Efter ytterligare ett försök med höger tumme kom jag in och kunde svara på smset jag fått av Amy tidigare under morgonen.

07.37, jag;

sorry, jag missade första spårvagnen och blev tvungen att springa till Valand för att ta en därifrån istället för att slippa vänta .. ugh.

Innan jag visste ordet av det bromsade vagnen hastigt in där jag skulle av och jag blev tvungen att så smidigt som möjligt lägga undan mobilen. Efter att ha hoppat ner på den smått snötäckta sidokanten drog jag ner den marinblåa mössan en liten bit till över öronen och kastade återigen upp väskan högre över axeln.

Jag suckade i ren frustration när mobilen för tredje gången surrade i fickan på jeansen och stannade för första gången på cirka fem minuter upp. "helvete.", svor jag och drog på stelfrusna fingrarna upp mobilen.

07.43, Amy;

jag fick skjuts av min granne, för att bussen var inställd ;)

ha

ha

07.43, jag;

låter mysigt, nu ska jag gå sista biten till skolan, adios sucker.

.

Väl framme vid de tunga, mörkbruna dubbeldörrarna drog jag upp mössan en aning och knuffade sedan upp en av dörrarna med min lediga hand. Samtidigt som jag med nätta steg joggade upp längst stentrapporna upp till min korridor skakade jag av mig allt spår av snö som lagt sig över mig och halade upp skåpsnyckeln ur bakfickan.

Direkt när jag klev in i min korridor fylldes mina öron med tjatter, dundrande röster, smällande av skåp och trötta skratt. Kompisar som såg varandra igen efter lovet och lärare som så vänligt som möjligt hejade när de passerar någon längst murväggen.

Halvvägs mot mitt eget, orange-slitna skåp fick jag syn på Madde och Liza som stod en bit bort lutade mot sina skåp med böckerna i famnen. Lizas hår var nyfärgat och nästintill blänkte i ljuset från den vita snön utanför fönstret. Denna gången var det en lite mörkare röd än vanligt, nästintill vinröd. Men precis som vanligt såg hon lika vacker ut och det spelade verkligen ingen roll vilken nyans hennes hår hade.

Snabbt vred jag om nyckeln i låset på mitt skåp och drog upp dörren. Efter att ha lagt ifrån mig ryggsäcken, hängt upp jackan på en krok och lagt ner den snötäcka mössan i ärmen på jackan drog jag ner kemiboken från hyllan och en orange blyerts innan jag smällde igen skåpet efter mig.

"Oh hej Jade.", smålog Kristoffer och omfamnade mig i en enarmad kram. Jag log svagt. "Hej!", försiktigt fingrade jag med änden på min blå-gråa stickade tröja och trummade skosulorna löst mot plastgolvet.

"Hur var Stockholm?". sida vid sida närmade vi oss Madde och Liza, som fortfarande inte vänt blicken och lagt märke till oss. Jag ryckte på axlarna och log återigen. "Bra, jätte bra."

.

.

Klockan var strax efter tolv, och jag tillsammans med några klasskompisar hade precis ätit lunch. Vi satt alla på några bänkplatser i korridoren, pratade om hur lovet varit och visade då och då någon enstaka bild.

Medan de andra glatt pratade på om något ointressant halade jag upp mobilen ur fickan och bestämde mig för att läsa det Felix skrivit under dagen, mitt på mattelektionen.

Direct messages - Med Felix Sandman

Felix Sandman. ; vet du när du kommer tillbaka än??

Cus jag åker ju till USA någon gång i april .. och jag vill träffa dig innan det ..
2015-01-06 12:24
Jade Scott. ; nope, tror inte det blir förens i april .. påsk är väl i april?

Vill träffa dig oxå.
2015-01-06 12:26
Felix Sandman. ; om jag betalar en tågbiljett för dig att komma hit då, snart?
2015-01-06 12:28
Jade Scott. ; jag kan betala för min egen biljett u know, låter dig inte göra det åt mig .. Gulligt av dig ändå. ♡

Jag är i Stockholm på klassresa i typ maj, och sen kommer jag förhoppningsvis hälsa på Amy över påsklovet .. Tror mina föräldrar tycker jag kan vara hemma ett tag nu haha🔪
2015-01-06 12:32
Felix sandman. ; men jag vill göra det ❤️
2015-01-06 12:33
Jade Scott. ; men jag tänker inte tillåta dig göra det. Vi ses när vi ses. ♡
2015-01-06 13:35

°°°°°°°°°°°°°°°°

Tråkigt kapitel, men jag hoppas ni tycker om det ändå!