Just another face in the crowd ❋ f.s

tre

kapitel tre

Jade Scott @Jadescoott

@FelixSandman Idag är en sån där dag då jag bara vill ha en kram av dig, låta din famn föra bort alla problem

"Kom igen nu, Jade.", stönade Alexia uppgivet och greppade hårdare om min handled. "Måste jag?", jag slöt ögonen och suckade lågt. Just för tillfället låg jag på min säng, medan min syster var i full akt att försöka få upp mig ur sängen och få mig att följa med in till stan. "Det är julafton om .. tre dagar-", började hon. "-Och vi har julklappar kvar att köpa!"

"Men c'mon, det blir kul, bara du och jag!", jag log svagt från min plats på sängen och slutade med att kämpa emot. Istället öppnade jag ögonen och lät jag henne dra mig upp på fötterna. "Sissy day!", skrattade jag och rusade ut ur mitt rum och ut i hallen.

Påväg ut genom dörren drog jag åt mig min fodrade svarta bomberjacka och stegade i ett par bruna timberland. Jag drog ner vinröd stickad mössa över öronen och stoppade ner händerna i ett par mörkgråa vantar där fingertopparna stack ut och mina nymålade naglar blottades. "Redo att dra?", frågade jag och rätade till mössa över mitt huvud. Hon drog upp dragkedjan på sin gråa kappa och svepte en stor fluffig, vit halsduk kring halsen. Hon nickade. "Japp."

När vi satt på spårvagnen påväg till nordstan vibrerade min mobil där den låg i mitt knä. Så jag fick skala av mig vantarna och fumlade upp mobilen på stelfrusna fingrar som knappt varit ute i mer än tio minuter.

12.19, Amy;

OMG

darling, kolla din twitter!!!!

Vad menade hon med det? Jag blev nästintill nervös när hon skrev det där. Andan fastnade i halsen och hjärtat ökade sin takt. Jag drog in ett plötsligt andetag innan jag tryckte ner vår konversation och klickade upp twitter.

Och precis som tidigare hade många skrivit till mig, men det var inte pågrund av ingenting. För längst ner under mitt senaste tweet låg ett nytt, som inte var skrivit av mig - det var från Felix. Igen.

Ett gigantiskt leende bredde ut sig över mina läppar och jag fick hålla samman tänderna så gott som det gick för att hindra glädjetjutet att smita ut. Han hade svarat på vad jag skrivit tidigt imorse, vid halv åtta.

Felix Sandman @FelixSandman

@Jadescott Någon dag kommer vi ses, och då kommer du få en bamsekram😘

Jag log fagert när jag läste vad han skrivit ännu en gång och vinklade skärmen åt sidan så Alexia skulle kunna se vad som fyllde upp min skärm. "Ojoj, erkänn du vill bara skrika högt?", skrattade hon. "Yup!"

Jade Scott @Jadescoott

@FelixSandman U promise?

Från vad jag räknade ut var han inte längre online, och om han skulle svara på mitt nya tweet skulle han inte göra det direkt.

Det här var andra gången på två dagar som han svarat. Och innan hade jag inte ens kunnat få ett svar på två månader. Han kanske inte ens kom ihåg att han svarat mig bara för två dagar sedan, det lät mer sannolikt än att han faktiskt kom ihåg mig.

Vid fyratiden hade vi gått igenom nästintill varje affär i nordstan, och vi båda hade hittat presenter som säkerligen skulle falla familjemedlemmarna i smaken. Vi båda hade ett fåtal påsar i olika färger och storlekar kring handlederna. Alla med olika innehåll. Tillskillnad från Alexia hade jag faktiskt lite pengar kvar när vi satt på bussen tillbaka hem. Hon hade ju faktiskt köpt en nyårsklänning till sig själv också, bara ut i fall att den hon redan hade inte passade.