tjugofem

4K 199 33
                                    

kapitel tjugofem

2015-03-14

Med den svarta klädpåsen släng över armen och luvan på min fodrade jacka uppdragen över mitt nystylade hår sprang jag längst plattformen bredvid spårvagns-rälsen vid Valand. Klockan var strax efter fyra på eftermiddagen, och jag hade precis kommit hem efter någon timme hos en nära vän till min mamma. Celine som hon hette hade förvandlat mitt slitna hår till en fin uppsatt frisyr, och lyckats göra densamma med mitt smink och mina halvlånga naglar.

Såklart hade jag inte gjort allt det här utan en anledning, för det fanns faktiskt en riktigt bra ursäkt till varför jag gjort mig lite sådär extra fin trots att det kostade lite mer än vanligt.

Balen ägde ju trots allt rum just idag, den fjortonde mars.

Min klass tillsammans med de fem andra klasserna med nior på skolan skulle till en relativt stor lokal längre in emot centrum, och från vad jag sett på bilderna som Madde skickat mig såg allt oerhört bra ut. Med långbord klädda i vita dukar och olika prydnadssaker på bordet intill tallrikar och annat, ett dansgolv i bortre delen av lokalen med stora högtalare och även olika saker och ting där vi skulle behöva. Även en ljusgrå fotoduk vi skulle par och par få ställa oss framför för att få kort tagna.

Efter att ha väntat i cirka sju minuter kunde jag äntligen skymta den blåa, gamla spårvagnen en bit bort på spåret.

Jag reste mig upp från den lilla träbänken i glaskuren och gjorde mig redo för att stiga på vagnen. Med det blåa kortet i handen och klädpåsen i den andra steg jag raskt fram till spårvagnen som rullat in framför kuren för att undgå duggregnet som ringlade ner genom luften. Precis som vanligt var femman nästintill helt fylld och jag fick ta plast längst väggen och hålla tag om den gula stången.

Ofokuserad om vad som hände runt omkring mig blickade jag tyst ner i mobilen och svepte då och då över skärmen för att komma längre ner på instagram.

"Jade?"

Den alltför bekanta rösten som kallade på mig väckte mig ur mina tankar och det resulterade till att jag nästan välte omkull när vagnen bromsade in vid nästa station. Förvirrat lyfte jag blicken från golvet och möttes direkt av fyra bekanta ansikten som precis stigit på vagnen.

"Jag visste inte att ni var i Göteborg!", utbrast jag högt och ett stort men oförstående leende bredde ut sig över mina glansiga läppar. Mycket försiktigt föste jag ner luvan på jackan och tog ett steg framåt för att krama om Felix. "Hej!"

Felix skrattade dovt ner i min axel och virade fingrarna omkring stången bakom mitt huvud. "Vi sa det inte till någon mest .. för att vi ville inte att en massa fans skulle få reda på det.", han log smått och tog ett försiktigt steg åt sidan. "Oj ..", han betraktade tyst mitt ansikte en stund innan han varsamt virade en lockade hårbit runt sitt finger. "Shit .. You look gorgeous."

Resten av killarna som stannat tillbaka en stund bestämde sig just då kliva fram för att hälsa och krama om mig. "Oj va fin du är, ska du någonstans?", log Oscar.

"Daamn guurl.", flinade Omar och lutade sidan av ansiktet mot Oscars axel.

Jag släppte ut ett mjukt tack och log försiktigt. "Bal, min skola har bal idag.", jag gjorde en liten gest mot den svarta klädpåsen som höll min klänning. "Jag ska till en kompis för att göra mig i ordning där."

"Åh va nice!", det var Ogge som öppnat munnen. "Det förklarar saken."

"Yup.", smålog jag och blåste varsamt undan en hårlock ur ansiktet som kittlade emot min kind. "Hur länge stannar ni?", jag riktade min blick mot Felix och log blygt. Men det verkade som att varken Ogge eller Oscar uppfattade min blick och de båda öppnade munnen för att svara. "Tills imorgon, vi kom hit igår kväll."

Felix lade huvudet på sne och skickade en kort blick mot skärmen i taket på vagnen för att se nästa stopp. "Då hinner inte du ses innan vi åker igen då."

Jag ruskade besviket på huvudet och sög in underläppen mellan tänderna. "Nope, jag ska till Liza nu, och sen vid sex ska vi till ballokalen för att möta upp med våra dejter."

Felix snappade direkt upp på vad jag sagt. "William, eller vad han nu hette?"

Jag såg att spårvagnen närmade sig vågmästareplatsen där jag skulle av och en stram grimas bredde ut sig över mitt sminkade ansikte. "Mm Wille.", jag tryckte ner mobilen i fickan på jackan och tog ett steg emot närmaste dörr. "Hörni, jag ska av här, men vi ses?"

Omar skrattade milt. "Vi ska också av här, så än slipper du inte oss.". Tillsammans med killarna hoppade jag av spårvagnen och satte med raska steg iväg längst staketet intill glaskuren.

Högt tjattrandes joggade vi smidigt ner för trapporna en bit bort för att nå markplan och sedan stiga åt vänster bredvid trappan och passera saluhallen. "men vänta, Omar du bor väl inte här eller?", frågade jag och slängde en blick mot honom över axeln.

Han skakade på huvudet. "Nej, vi ska till en kompis och hämta en grej bara-", han viftade sina två plastpåsar i handen och log nöjt. "- Vi har varit i nordstan, det var väl bäst att passa på att hämta det nu."

"Här killar ska jag upp-", jag nickade åt höger och pekade vidare mot porten med en tvåa över. Med en arm kramade jag om killarna, först Omar, sen Ogge och Oscar, och till sist Felix.

"När får jag dig för mig själv?", viskade han tyst ner i min nacke. Försiktigt kastade jag min arm tillsammans med klädpåsen över han axel och virade den om hans hals. Jag log mjukt.

"Möt mig en timme efter midnatt, and I'm all yours."

°°°°°°°°°°°

Nu är jag hemma igen! Hoppas ni tycker om det, puss.

Just another face in the crowd ❋ f.sWhere stories live. Discover now