kapitel nio
Idag var dagen jag förhoppningsvis skulle få träffa de fyra killarna som varit mina lyckopiller under de senaste två åren. Kanske fick jag inte en kram eller bild, men för mig räckte det om jag fick en liten glimt.
"Du ska få träffa killarna idag!", sjöng Amy muntert och fortsatte att dra plattången genom sitt hår. Idag var det Amy som nästintill kvar klar först eftersom jag fortfarande hade problem med att välja kläder. Jag ville inte vara tråkig och ha samma kläder som igår, men ändå ville jag inte se ut som jag försöker alltför mycket bara för att idag kanske var dagen jag skulle få träffa mitt favorit band.
Efter några minuter beståendes av mycket velande drog jag på mig ett par tighta jeans i blått med hål på knäna och ersatte pyjamaslinnet med en brun-rosa tröja. Håret låg som vanligt i lätta spiraler över axlarna och precis som vanligt skippade jag sminket. "Blir det här bra?", undrade jag och kollade ner på min egen klädsel. Amy kastade en blick på mig över axeln och avfyrade ett godkännande leende.
Jag la mina svartvita vans på golvet intill väskan och drog sedan på mig ett par ankelstrumpor i svart. En mössa skulle jag också behöva, och säkerligen vantar också. Så jag satte på mig en svart mössa med texten homies på och trädde fingrarna i ett par svarta vantar där fingertopparna stack ut. I huvudet hade jag redan bestämt mig för att ha min nya svarta bomberjacka jag köpt igår över klädseln.
Trots att jag legat långt bakom Amy innan så stod hon fortfarande framför spegeln nu och noggrant plattade håret. Så jag sjönk tillbaka på min plats på hennes säng och fiskade upp mobilen ur backfickan på jeansen.
Jade Scott @jadescoott
@thefooomusic @felixsandman @omarrudberg @OGmolander @oscarenestad
idag är dagen jag ska försöka träffa er yay
Jag hade också fått ett sms från mamma, som hon skickat för bara två minuter sedan.
16.14, mamma;
Hur är det i Stockholm? har du det bra?
16.16, jag;
Det är bra! Jag har det jätte bra, ska försöka träffa killarna idag!
16.17, mamma;
Vad roligt! Hoppas ni har tur idag då, håller tummarna för er.
"Vi får hoppas att vi hinner träffa dom innan vi måste dra.", mumlade Amy och la ner plattången på golvet. "Men det tror jag nog .. annars får vi försöka igen någon annan dag.", log hon.
Amys föräldrar hade vid frukostbordet informerat oss att var det viktigt att vi kom hem i tid ikväll, pågrund av att några av Amys släktingar skulle komma över på middag runt halv sextiden. Från vad Amy hade berättat för mig var det ganska viktigt för hennes mormor att alla barnbarn var på plats vid rätt tidpunkt, och inte kom försent. Till och med Amys äldre syster Lisa skulle komma hem för att delta i middagen och träffa släkten.
Det kändes nästan lite dumt att familjeträffen var just ikväll, nu när jag var här på besök. Jag kände mig lite försvunnen i deras familj, jag kände ju knappt någon av dom.
"Voila, jag är klar!", Amy stod nu äntligen helt klar framför mig med håret så platt som det kunde bli och en ytterst fin klädsel på sig. Hon la ner några småsaker i sin handväska som hängde på dörrens handtag och hängde sedan över den på sin arm istället. "Ska du bara sitta där eller?", fnittrade hon och räckte fram sin hand mot mig. Jag log snett och greppade tag om den. "Jag hade inte riktigt tänkt det, nej.", smålog jag och lät henne dra upp mig på båda fötterna.
VOCÊ ESTÁ LENDO
Just another face in the crowd ❋ f.s
Fanfic❞It's sucks, because no matter how much you mean to me, I'm always just gonna be another face in the crowd❝ © mrselvirasandman #1 i fanfiction