Just another face in the crowd ❋ f.s

tolv

kapitel tolv

"Är du verkligen säker på att det är en speciellt bra idé att du drar iväg på en fest ikväll? du var ju faktiskt sjuk igår.", Jessika stod med händerna på höfterna och bet sig tvekande i underläppen. Men Amy såg fortfarande lika lugn och självsäker ut vid min sida, inte alls påverkad av sin mammas tvekan. "Men mamma chill", hon himlade med ögonen och föste håret över axeln. "Jag mår bra nu, och om jag börjar må dåligt igen lovar jag att åka hem." 

Jessika gav oss båda ett osäkert ögonkast innan hon ställde ner glaset på köksbänken och suckade lågt. "Okej, men du måste lova att du ringer om du mår det minsta dåligt!" 

Amy log nöjt och flätade samman sina händer. "Jag looovar." 

Jessika vände blicken mot mig. "Det samma gäller med dig.", sade hon. "Jag har lovat din mamma att hålla koll på dig och se till att inget händer."

"Och jag vill inte heller behöva ta hand om två berusade minderåriga!", hon gav oss en varande blick och höjde handen för att klia sig på kinden. Jag visste att festen vi skulle på hade alkohol att bjuda på, och att vi säkert skulle stöta på ett fåtal påverkade tonåringar i vår egen ålder. Amy visste jag skulle dricka, men kanske hade hon ändrat sig nu och bestämt sig för att lyssna på sin mamma. 

"Men lägg av.", Amy skrattade lätt till och skakade på huvudet. "Vi kommer hem prima imorgon, det lovar vi.", hon reste sig från stolen och klappade sin mamma lätt på axeln. Jessika kunde inte hejda leendet som steg på hennes läppar samtidigt som hon lade armen om dotterns axlar. "Nu har du gjort många löften unge dam, se till att du kan hålla dom bara.", smålog hon och ruskade misstroget på huvudet. 

"Jag håller alltid vad jag lovar.", Amy skakade av sig omfamningen och steg åt sidan. "Jaja, kom igen Jade vi går upp .. så slipper vi den där.", hon gjorde en slapp gest mot sin mamma och log snett. Utan att säga något mer passerade hon mig och stegade ut i hallen.

Jag knuffade mig ifrån bänken jag stått lutad mot och följde efter henne upp för trappan. Väl inne på rummet stängde jag dörren efter mig och kastade mig raklång på sängen. 

Amy stod redan framför sin garderob med båda dörrarna öppna och drog fingrarna utmed galgarna prydda med olika klädesplagg. Efter en stund suckade hon lyckligt och drog fram en strapless klänning i svart med små glansiga paljetter utmed bröstet. 

"Nå?", hon höjde undrande ögonbrynen och höll klänningen framför sig med båda händerna om galgen. "Vad tycker du?". Jag rullade över på magen och hasade mig sedan upp i en skräddarposition. Jag studerade klänningen en stund innan jag avfyrade ett samtyckande leende. "Jättefin", log jag. 

"Tack, jag fick den av mamma och pappa i julklapp.", mumlade hon lågt och fingrade varsamt med änden på den korta klänningen. "Nu har du sett min, jag vill se din!", hon la ner klänningen på sängen där jag som om nätterna och satte sig sedan ner. 

Jag reste mig upp från sängen och hasade mig iväg över trägolvet - fram till min röriga resväska. Det tog en stund innan jag kände det sträva materialet mot min hand och de svarta paljetterna drog åt sig uppmärksamheten i röran. Jag drog åt mig den, reste mig sedan upp och snurrade runt. 

"Du kommer se skit snygg ut i den!", hon reste sig från sängen och gick fram till mig. Försiktigt drog hon handen över klänningens framsida och greppade varsamt tag om en liten, svart paljett. "Verkligen jättejätte snygg.", hon log brett och knuffade mig roat i sidan. 

Klockan närmade sig fem och vi båda hade börjat med att göra oss iordning för kvällen. Amy satt på knä framför sin kroppsspegel och drog precis som vanligt plattången genom håret. För bara en stund sedan hade hon fixat mitt hår, satt upp det i en låg bulle och gjort det lite extra fint inför kvällen. Hon hade även fått mig att använda en liten gnutta smink - smala streck med eyeliner utmed franskanten och långa, svarta ögonfransar.