Hela veckan har jag behövt skriva upp mig på blanketten igen. För Oscar stryker mig varje gång. Han har försökt att ta kontakt men jag ignorerar honom så gott det går. Tjejerna är schyssta. Mattanterna är elaka. Peter är stressad. Så precis som vanligt kan man säga.
Lunchen var inte god alls så det blev lite morötter och en macka. Någon slår sig ner bredvid mig. (Oscar till min förvåning) "varför äter du inte längre"undrar han bryskt. "Det har inte du med att göra" mumlar jag och tar sats för att resa mig upp. Men blir dock nerdragen igen. "Du måste äta hör du det? Tror du att jag kommer att låta dig svälta?" Väser han ilsket vilket får mig att rygga tillbaka. Jag gör ännu en ansats att resa mig och nu stoppar han mig inte.
Hela dagen går åt att tänka. På allt och alla. Men tillslut får jag nog av mig själv och tar tag i mitt liv. Håret sätter jag upp i en tofs och jackan drar jag på mig. Samt sätt jag på mig ett par skor innan jag går ut ur tjejernas rum. Påväg ut ur militärbasen ser jag att jag faktiskt inte är överstruken på blanketten (vilket gläder mig enormt). Men en annan sak på blanketten fångar min uppmärksamhet. Tydligt med stora bokstäver står det Oscar längs ner och mitt hjärta stannar. Så helt plötsligt får han också åka eller? Frustrerat går jag ut och blickar ut över staden. Stora, fina byggnader pryder gatorna och ungdomar är överallt. Klockan var redan sju och gatorna var fyllda med folk. Jag brukar alltid att gå åt vänster. Men idag går jag rakt in i staden. På båda sidorna av den breda vägen som jag gick på finns det affärer och restauranger.
Min mage börjar kurra och ett flin sprider sig på mina läppar när McDonalds tornar upp sig på trottoaren. Som jag trott var det fullpackat med människor så jag fick tränga mig in. Väll framme med kassan stod det en lätt andfådd kille i min ålder. Håret var bakåt kammat under en keps och ett stort leende prydde hans läppar. "Hej och välkommen vad vill du beställa" yttrar han glatt. "En liten frappe och chili cheese tops tack" säger jag med ett snett leende. Han nickade lite innan han sprang iväg och fixade min mat. Jag tog fram kortet och väntade på att han skulle komma tillbaka.
När jag fick min bricka log jag tacksamt mot honom och gick för att hitta en ledig plats. Efter kanske fem minuter reser sig ett par äntligen sig upp och direkt är jag där och snor platsen. I tystnad började jag att äta mina chili cheese och smutta på min frappe. En kropp slår sig ner mittemot mig och med ett höjt ögonbryn tittar jag upp. När jag möter de blåa ögonen igen så suckar jag tyst. Känslorna blir direkt mer ömtåliga och endast ett ord från honom skulle kunna förstöra balansen. Obekymrad fortsätter jag att äta mina chili cheese. "Vad vacker du är idag" mumlar han tyst. Mina ögon fylls utav tårar och börjar långsamt att rinna. De känns kalla mot min Varma hud och snyftningar lämnar min mun. "Nej nej nej gråt inte snälla" viskar han och sätter sig bredvid mig. Mina snyftningar blir ännu högre och han drar in mig i en kram. Han håller mig långt ner på svanken och viskar lugnande saker i mitt öra. "Jag gillar dig" säger han lugnt och tittar in i mina ögon. Sakta skakar jag på huvudet och ett minimalt leende finns på mina läppar. "Nej det gör du inte, du gillar inte mig. Men det är okej jag lovar" viskar jag. Han fortsätter att stirra in i mina ögon. "Nej jag gillar dig verkligen" mumlar han.
Väl hemma i basen igen sitter vi nu i receptionen. "Jag visste att du kom tidigare den dagen. För jag hittade på samtalet. Det fanns inget vad och inga pengar. Det var liksom meningen att du skulle höra. Lyssna, jag ringde min pappa tidigare samma dag och berättade hur lycklig jag var och att jag hade en underbar flickvän. Men han blev väldigt arg och sa att jag kom hit för att bli militär och inte en pojkvän. Jag tog hans ord väldigt hårt och gjorde därför som jag gjorde. Jag vet jag kunde ha gjort det mycket mycket bättre och du hade inte alls behövt bli sårad och jag är en hemsk person och förlåt ifall du hatar mig förlåt förlåt förlåt förl-" Jag kysser honom. En djup och passionerad kyss. Jag kunde inte hindra mina impulser. Det kändes så bra. Han tar händerna om min midja och lyfter upp mig i hans knä. Länge sitter vi där och hånglar. väldigt länge.
****
Shawn Mendes. Kan vi ta en liten stund och uppskatta denna vackra person. L O V E H I M
Du är såååååå fin idag
Checka in mitt Twitter konto: tfcobsesssion
