𝐆𝐎𝐍𝐄 𝐋𝐈𝐊𝐄 𝐒𝐌𝐎𝐊𝐄 :: [ • one direction • criminals a.u • ]

Gone like smoke 15#

''Låt ingen stå i din väg,''

Chapter 15- Kidding Kiddo?😷

😮Moa's perspektiv😮

''Run faster!!'' Nästan vrålade Liam som drog tag i mig efter att både han och Niall sprungit förbi mig.

Bilen som vi kraschat tidigare stod fortfarande ute i vägkanten. Bilen i sig hade inte fått någon större skada mer än en liten buckla där trädet pressats mot höger framdörr.

Niall hoppade in i bilen och försökte starta motorn medan Liam och jag försökte att låta bli att bli skjuten.

Givetvis så måste ju universum hata mig för tillfället, för jag blev precis skjuten i knät. Inte bra...

Jag fall ihop mitt på marken och skrek i smärta. Jag trodde jag skulle dö av smärta. Om jag inte skulle dö av allt blod, som faktiskt rann längst mitt vänsterben som Niagarafallen, så skulle jag dö av den innerliga smärtan när kulan träffat mitt knä. Liam vände sig om och fick nästan panik i ögonen.

Han lyfte upp mig och slängde mig, inte direkt försiktigt, över hans axel och vi fortsatte våran språngmatch, fast den här gången spenderade jag min tid över Liam's axel.

Niall började frenetiskt försöka få bilen att starta, men ingen lycka.

''Come on, now, we don't need this right now! Start or I gonna kill you!'' Vrålade nästan Niall åt bilen som bara gav ifrån sig ett pust varje gång han försökte vrida igång tenningen.

Liam la mig i baksätet och klättrade fram till framsätet där Niall nästan dog av panik. Dels för att dom sköt sönder hans bil, dels för att bilen vägrade starta och dels för att vilken normal person skulle vara lugn i den här situationen? Jo, juste - ingen!

''I need to go to the hospital!'' Tjöt jag till, och blev nästan överraskad av min pipiga röst, som inte allts var meningen att komma ut så.

Lima tittade bak och vände sig lika snabbt fram igen.

Trodde den jubelidioten att jag skulle må bättre av att bara få ligga ner ett tag? Då kan jag säga dig den det - JAG HAR EN KULA I KNÄT! NEJ, JAG MÅR INTE BÄTTRE AV ATT LIGGA NER!

Niall bara pustade ut i irritation.

Det verkar som att för tillfället, eller snarare; ALWAYS, det jag säger bara kommer in i ena örat och ut ur andra.

Tillsist startade äntligen bilen och Niall gasade iväg upp på grusvägen.

Bara mitt knä som det var fel på.

Smärtan var olidlig och jag kunde inte hålla emot tårarna som brände mot ögonlocken. Och ja, jag grät ut i smärta. Det verkade inte finnas något bättre än det för tillfället.

------------//////--------------

A/N ledsen att det blev ett riktigt kort kapitel men det var mer som en 'filler'.

Fråga: Gillar du Lasange?

Bye!😋🐾💐🍀