Previously:
Mörkret är påträngande. Ögonen är öppna men synen är helt mörk. Smärtan finns där. Men den börjar sakta avta och känseln i armar och ben är som bortblåst. Andningen är okontrollerbar. Jag hyperventilerar. Lungorna och hals bränner vid varje andetag.
Min känsel i kroppen är borta.
Ensamheten är påträngande.
Jag känner inget.
Hjälp mig?
Någon?
Hallå?* Oscars pov*
Det har gått två dagar sedan Ellen försvann vid grönan. Polisen har inga spår. Hennes försvinnande kom inte med på någon säkerhetskamera. I ena sekunden var hon där sedan var hon borta.
'' Oscar?'' Mamma öppnar dörren till mitt rum.
'' Mm'' hon kommer in och sätter sig bredvid mig.
'' Hur är det med dig?'' frågar hon.
'' Vet inte riktigt, jag är tom'' svarar jag ärligt, vad är meningen med att ljuga? Det är min mamma.
'' Jag förstår, de hittar henne säkert gubben'' säger hon och kramar mig.
'' Jag förstår bara inte, varför Ellen? Vad kan hon ha gjort?''
'' Jag vet inte, så som du har beskrivit henne verkar hon som en jättebra tjej''
'' Det är hon''
'' Men Oscar, du måste göra något. Du har suttit här hela dagen. Ta med killarna och gör något, eller gå ut och gå'' Hon ler och går mot dörren ''Du måste inte''
'' Tack mamma'''' Hej'' Säger Felix.
'' Tjena''
Ingen av oss fyra är vårt vanliga jag. Alla är rätt dystra.. Inte ens Omar, han som alltid brukar hoppa omkring och sjunga och dansa. Han sitter bara i soffan i studion och stirrar.
'' Inget nytt?'' frågar Ogge. Jag skakar på huvudet och de suckar djupt.
'' Hur är det med Hannah?'' frågar jag och kollar på Felix.
'' Hon säger inte mycket. Hon var helt förstörd när hon verkligen fattade att Ellen är borta, hon bröt ihop, grät i evigheter. Jag ville inte lämna henne men hon tvingade mig att åka hit..'' Säger han och ler svagt.
'' Hon har känt Ellen längst'' lägger han till.
''Mm''Omar är inne och spelar in. Vi andra sitter i soffan utanför. Felix mobil börjar ringa. Hannah.
*Felix pov*
'' Hej Hann'' svarar jag.
'' Hej Sandman''
''Har det hänt något?''
'' Näe, skulle fråga detsamma''
'' Nej inte vad jag vet''
'' Okej, skulle bara höra, blir galen av att inte kunna göra något!''
'' Förstår det, vi är klara snart, kommer då''
'' Tack''Vi lägger på och jag skakar på huvudet mot de andra.
* Hannahs pov*
'' Snälla byt?'' säger jag. En efterlysning om Ellen visas.
'' Visst'' Felix tar fjärrkontrollen och byter fort.
'' Tack''
Han lägger armarna om mig. Jag har på mig en av Ellens hoodies. Jag saknar henne så mycket. Vi har varit ifrån varandra i veckor förut men det här är annorlunda. Jag har pratat med hennes föräldrar flera gånger men de har inte heller hört något. Polisen gör antagligen vad de kan men det är ju inte nog eftersom hon inte har hittats än.
Jag vet inte hur många gånger jag har läst igenom våra olika konversationer. Då jag kunde prata med henne hela tiden, alltid kunnat få tag på henne. Nu är det tyst.
Tårarna stiger i mina ögon. Felix märker det och torkar bort de tårar som rullar ner för mina kinder. Det är tyst gråt. Jag gråter ofta sen hon försvann, hon är min närmaste vän - min bästa vän sen lågstadiet. Tårarna borde ta slut men de gör inte det. De bara fortsätter att komma.
'' Stannar du här inatt igen?'' Snyftar jag. Jag vill inte vara ensam, det är för tyst och tomt utan Ellen som går omkring och gör saker. Hennes skratt som ekade inne i köket. När hon går upp tidigt på morgonen för att duscha.
'' Såklart, jag stannar tills du inte vill att jag ska göra det'' svarar han och kramar mig hårdare.
'' Tack''* Ellens pov*
Ljuset är bländande. Jag ser inget. Min hals är torr och jag får inte fram ett ord. Smärtan i kroppen är tillbaka. Men jag kan inte röra mig. Ett stick. Ögonen blir tunga igen och ljuset försvinner.
Fotsteg. Mina ögon är tunga. Jag kan inte röra mig. Men jag hör. Någon går fram till mig och ställer sig bredvid mig. stannar. Drar något vasst vid min handled. Suckar och går. Jag känner en ny slags smärta vid handleden, något varm som flyter ner mot handen. Fotstegen dör ut. Jag lyckas öppna ena ögat och ser min handled, alldeles blodig och smutsig, mina vita jeans är svarta av jord och smuts, röda från blod och söndertrasade, mitt linne är också smutsigt och jeansvästen är smutsig.
Jag kollar runt omkring mig, mörkt källarrum, såklart. Jag sitter fast vid ett bord och mina armar och ben är fastspända. Det ligger sprutor på ett bord en bit bort. Antagligen lugnande, eller sömnmedel.
Hur kan någon vilja skada en annan person på detta sättet?
Hur länge jag jag varit här?
Jag trodde jag var död?
För jag lever väll?
Vem gör detta?
Vad har jag gjort?
Mamma?
Pappa?
Alice?
Hannah?
Oscar?~~
Btw! Detta är tredje gangen jag lägger ut detta så jag hoppas att det fungerar nu :)|
Nu känner jag mig duktig ! Ett nytt kapitel :)
Iallafall, ändrar så att de inte börjar skolan än utan om typ två veckor och det :)Tack så mycket för att ni läser , det var typ 400st !! Trodde jag verkligen inte ! Tack så sjukt mycket !! Puss <3
YOU ARE READING
Allt förändras.. (The Fooo fanfic)
FanfictionNär Hannah och Ellen tar tåget till Stockholm så märker det något annorlunda när de kommer fram... Vad händer ? Kommer det bli romans ? Hur kommer deras liv förändras ?Hur blir det med skolan - det nya gymasiumet? Kommer stockholm förändra dem? Till...