Kapitel trettioett ✾

609 14 2
                                    

Previously:

''Oscar?'' Jag vänder mig om och ser Ellen i en av mina tröjor, den går över låren. Hur ska jag fråga henne? Godmorgon, vet du om du och jag hade sex igår?

...

''Ja?'' svarar jag och hoppar lite åt sidan så hon kan sätta sig ner.

''Hej'' säger hon och sätter sig. Men hon hoppar så nära kanten, vad är fel? Hon kollar lite avvaktande på mig också.

''Godmorgon, har du ee sovit gott?'' frågar jag. Helvete Ogge vakna! Minns, nu!

''Jaa, har du?'' Säger hon, men hon undviker min blick, hennes kinder blir något röda.

''Ja det har jag nog'' Varför sa jag nog?!

''Aha, bra'' säger hon.

''Såå, vad mins du från igår?'' frågar jag och bävar för svaret.

''Allt, jag drack inte'' svarar hon. Varför är hon så kort? Förklara för mig.

''Jaha, så hur är det med dig efter det å festen då?'' frågar jag osäker på vad jag ska säga.

''Jag vet inte riktigt. Jag är ledsen antar jag men nu när jag tänker på det såg jag det nog komma, han kollade alltid på andra tjejer när vi var ute.'' säger hon och möter min blick men jag kan inte läsa den.

''Jag förstår'' säger jag.

''Jasså, jag tror inte det. Har det hänt dig eller?'' Hon snäser inte utan hennes röst är tom.

''Nej, men jag vet att jag inte skulle göra det'' Säger jag och menar det. Aldrig.

Hon säger inget utan nickar bara.

''Vad hände när vi kom tillbaka hit?'' Så frågan är ute, typ.

''Vad menar du?''

''Men alltså, hände det något?''

''Bror på hur du menar'' Hon vänder bort blicken igen. ''Du minns inget?''

''Nej, inte efter festen''

''Oh''

''Så det hände något?'' Det är inte riktigt en fråga utan fakta.

''Vad spelar det för roll, du mins inte!'' Hon reser sig upp ovh ställer sig en bit bort. Ogge sover fortfarande.

''Såklart det spelar roll!''

''Varför?''

''Jag vill veta om jag tog din oskuld eller inte!''

''Vem fan har sagt att det för första gången?'' Nästan skriker hon. Jag står upp också.

''Så det var inte det då? Det var min, och jag mins för fan inte!'' Skriker jag tillbaka.

''Jo det var det men vad i helvete gjorde dig så säker!? Men det spelar ingen roll för jag var den ända som kommer minas det, det är som om du inte var där!'' skriker hon tillbaka.

''Såklart det spelar roll! Du kan seriöst inte mena att du tycker det är värre för dig! Jag mins ju för fan inget! Men vi kommer inte komma fram till något!'' Jag skriker inte länge men arg för hon förstår inte. Om jag bara kunde minnas, vi skulle inte tjafsa om det här då. Kanske om något annat men inte detta.

Hon sätter sig och jag med, jag sträcker mig för att ta hennes hand. Vad ska man sägs egentligen? Helvete, jag brukar inte vara såhär, jag har alltid något att säga. Och Ogge sover såklart fortfarande. Var är Omar? Bor inte han hos Ogge?

Allt förändras.. (The Fooo fanfic)Où les histoires vivent. Découvrez maintenant