Haley West (bok 1) boyfriend game gone wrong

Kapitel 11 - Monsters inc och Jack Sparrow

KAPITEL 11

Andy?

Vad gör han här?

Jag är nära på att slå till mig själv för att jag är så dum. Det är väl inte så konstigt att han är här! Han bor ju för tusan här. Men någon liten del av mig hade i hemlighet trott att Andy inte skulle vara hemma, för han verkar inte vara den person som gillar fester. Å andra sidan, bara för att han är hemma betyder det inte att han måste delta på festen, vilket är precis det han inte gör, han lyckas på något konstigt sätt att sitta lugnt och läsa, trots att golvet skakar av den höga musiken som spelas på våningen under. Ljudet är visserligen dämpat och det är bara ett svagt dunkade som hörs, måste vara ett väl ljudisolerat hus..

Jag dras mellan att kliva in i rummet och att gå härifrån och låtsas som om jag aldrig öppnat dörren. Jag tänker precis backa ett steg innan jag kommer på att jag iallafall kan säga hej.

Jag harklar mig och Andy kollar snabbt upp från sin bok.

Det där var inte planerat.

"Hej!" Säger jag överdrivet glatt och går in i hans rum. "Vad fint rum!"

"Haley?" Andy låter lika förvånad som han ser ut och jag nickar.

"Japp. Det är mitt namn." Jag stänger dörren och ler sedan mot honom.

"Vad gör du här..?"

"Varför skulle jag inte vara här?" Jag börjar gå runt i hans rum och kollar och rör på allt. Hylla efter hylla fylld med böcker. Ena väggen består av posters på olika filmer. Min blick dras till en stor poster av Jack Sparrow från pirates of the Caribbean. Jag älskar honom. Om jag inte gifter mig med Skyler så blir det Jack Sparrow. Det finns också en hel del posters som jag misstänker är från Star Wars, men jag har ärligt talat ingen aning då jag aldrig har sett en enda av filmerna.

Jag går fram och ställer mig precis framför Jack Sparrow, som av en ren tillfällighet hänger i precis rätt höjd.

"Haley? Vad gör du?" Frågar Andy osäkert och jag vänder mig snabbt om och kollar på honom. "Jag kollar på min man? Är det förbjudet eller?" Frågar jag innan jag går till den stora mattan och sätter mig ner. Jag kollar upp på Andy som sitter på sängen.
"Hur mår du då?"

"Bra antar jag, och du?" Han låter fortfarande osäker och jag suckar högt innan jag lägger mig ner på mattan med armar och ben utsträckta som om jag skulle göra en snöängel, på Andys matta. Jag inser att det måste se sjukt ut, men jag bryr mig inte.

"Jag mår bättre än någonsin!" Säger jag glatt och kollar upp i det vita taket.

"Du har druckit." Konstaterar Andy och jag skakar envist på huvudet. "Nähä!" Protesterar jag.

"Jo."

"Nej."

Jo

Jag fortsätter att kolla upp i taket och ingen av oss säger något på en lång stund. Det är ganska bekvämt att ligga här, hans matta är så mjuk. Jag sneglar upp på Andy och mitt hjärta smälter. Han sitter där så oskyldigt och ser så förvirrad ut. Jag ser i hans ögon att han inte har en aning om hur han ska reagera eller bete sig i denna situationen. Jag misstänker att det inte är varje dag som en tjej ligger full på hans matta med armar och ben utsträckta.

"Jag ljög för dig," säger jag skyldigt och bryter tystnaden.

"Va?"

"Ja.. Jag ljög för dig på biblioteket. Jag sa att jag hade läst The Hungergames flera gånger men jag har aldrig ens läst en mening av den. Bara sett filmen, och jag hade ingen aning om att det finns fler än en bok." Sådär, nu är det sagt. Jag slänger en blick upp mot Andy för att se hans reaktion. Han ser så lugn ut.