Den första av mitt slag

Camile

Alec

Mina läppar är tryckta mot hennes och hennes kropp är pressad mot min. Det känns så rätt. Hon luktar svagt av blommor och jag känner smaken av alkohol på hennes läppar. Hon drar med händerna genom mitt mörka hår och hennes händer lämnar efter sig ett spår av värme. Jag får gåshud på mina armar och mina läppar lämnar hennes när jag hör skriken. Jag känner närvaron av en demon och det tar några sekunder för mig att lista ut vem det är. Camile. Svart dimma börjar fylla klubben och  jag tar tag i Mares hand. Vi springer ut från klubben. Men när vi kommer ut från klubben märker jag genast att något är fel. Jag vänder mig mot henne bara för att se att det inte ät Mare. Det är en kort blondin med bruna ögon. 

Jag ser mig omkring på alla varelser och hoppas att se hennes olikfärgade ögon. Jag ser Jack men hon är inte med honom heller. Jag springer mot dörrarna till klubben bara för att upptäcka att de är låsta. 

"Mare!" ropar jag och hoppas att hon kan höra mig. Jag känner en hand på min axel och vänder mig om och möter ett par röda ögon. Min far står bakom mig och jag kan inte lägre se folkmassan utanför klubben eller Bolis gator. Han ger mig en bister min och jag kan fortfarande inte släppa tanken på Mare. 

"Dina tre månader är över. Och enligt mig så har du inte klarat av kraven till vårt löfte. Under dessa tre månaderna så har du bara rapporterat till mig tre gånger. Och då hade du inte ens någon viktig information att ge oss. Sist men inte minst av dina brott så verkar det som att du har fått känslor för demon dödaren. Ditt straff kommer vara att tillbringa tre mänskliga månader i de fördömda själarnas  värld. Dina tre månader börjar nu. " säger han och vänder ryggen till mig. Jag omfamnas av mörkret och nästa sak som jag ser är ett blekt ansikte framför mig. Kvinnan öppnar sin mun och ger ifrån sig ett hjärtskärande skrik. Jag reser mig upp från gruset och överallt är det fördömda själar. Själar som blir straffade för saker som de gjort när de var vid liv. 

Straffet är ett vandra runt i dimman av den här världen tills man blir galen eller djävulen bestämmer att man har tjänat av sitt straff. Tiden är går snabbare än i den dödliga världen. Här kan det gå timmar men i den dödliga världen så har det bara gått några minuter. Jag suckar och sträcker på mig innan jag börjar gå. Utan att veta vart jag är på väg. Överallt är det själar som förlorat vettet och jag hoppas att jag inte blir en av dem.

Mare

Jag känner demonens klor på mig. Jag skriker när jag känner att klorna borrars ner i min hud. Allt är fortfarande svart men jag vet att jag fortfarande ligger på klubbens golv. Lukten av svett och alkohol säger så mycket. Jag försöker lyfta mina armar från golvet men de sitter fortfarande fast. Något varmt rinner ner för mitt ben och demonens klor borrar sig ner ännu längre i mitt kött. Jag ger ifrån mig ett till skrik men det hörs knappt över musiken som fortfarande spelas i högtalarna. 

Jag känner demonens andetag mot mitt ansikte och jag försöker resa mig igen. Demonen slår ner mitt huvud mot stengolvet och det känns som att rummet snurrar. I några sekunder så lyckas jag kämpa emot mörkret och se rummet igen. Demonen möter min blick och dess vita ögon och långa svarta hår gör att jag ryser. Dess klor grävs ner i min högra höft och jag skriker igen. Det känns som att mörkret kväver mig. Vart är Jack och Alec någonstans?

Jag känner hur något vasst dras från mitt ögonbryn ner till min mungipa och det börjar svida. Något varmt och blött rinner ner för min kind och jag vrider på mig för att försöka komma undad demonens grepp. Tårar börjar fylla mina ögon och jag känner hur de rinner ner för mina kinder. 

"Så vacker. Det ska jag ändra på." viskar den i mitt öra och jag skriker av ren skräck. Demonen drar med sina klor ner från mitt ansikte. Vidare ner för min hals och ner för mitt nyckelben. Demonens andetag svider mot min hud och jag vill bara att det ska vara över. Varför kan den inte bara göra slut på mig? Måsta den dra ut så mycket på det. 

Något bankar på dörren på klubben. Demonen förlorar fokus på mig i några sekunder och jag hör hur den fräser till. Bankandet fortsätter men man hör det knappt över musiken. Demonen är på mig igen och jag slutar att andas i några sekunder. Innan jag hinner reagera så hör jag hur klubbdörrarna öppnas och en morrning fyller lokalen. Något vasst trycks ner i min mage och luften slås ur mig. Jag börjar se igen och ser att demonen har sina klor nerkörda i min mage. Jag flämtar till och ser hur blodet börjar att sprida sig över min röda klänning. Demonen flinar åt mig och jag kommer aldrig glömma dess gula, vassa tänder och vita ögon. Demonen drar ut sina klor från min mage och försvinner.  Mörkret börjar omfamna mig igen och jag kan inte riktigt fokusera på vad det är framför mig. 

"Mare! Du måste hålla dig vaken" hör jag Ranas röst i mitt huvud. Jag känner hennes blöta tunga mot min kind och snart hör jag ett par andra fotsteg snabbt närma sig. Jacks ansikte är bara centimeter från mitt och hans ögon är fulla med tårar när han trycker ner på såret i min mage. Mitt blod har nu börjat bilda en röd cirkel runt mig. 

"Hjälp! Vi behöver hjälp här inne!" ropar han och andra röster fyller salen. Musiken är nu avstängd och jag känner blodsmak i min mun. 

"Alec?" är det första ordet jag får fram och Jack skakar på huvudet. Jag känner inte längre mina ben och mina fingrar känns kalla. Blått ljus fyller salen när sjukvårdspersonalen skyndar sig in. Jacks tårar rinner ner för hans kinder som ett vattenfall. Det sista jag tänker på innan jag kastar mig in i mörkret för att slippa smärtan är Alec. Vart tog  han vägen? 

-------- 

Så vad tycker ni? 

-Maya