When Everything Goes Wrong (The Fooo Conspiracy)

Kap.40: Ice Cream

"Det är lugnt. Men varför berättade du?" Frågar jag försiktigt. Klart hon får berätta, det är upp till henne och jag förstår om hon behövde någon att prata med men jag trodde inte att hon hade en sådan bra kontakt med sin mamma.
"Hon såg att jag grät och typ tvingade mig att berätta" svarar hon och jag nickar. "Förlåt"
"Varför ber du om ursäkt?" Frågar jag lugnt och håller om henne. Jag ser att tårar börjar bildas i hennes ögon. "Det är okej att gråta"
"För att mamma kommer aldrig lita på dig igen" mumlar hon.
"Jodå. Jag ska övertyga henne om att jag är en bra kille" svarar jag och pussar hennes på kinden.
"Lycka till" viskar hon.
Även om det blir svårt så ska jag klara det.
"Tack" mumlar jag och så sitter vi så i säkert en kvart innan dörren flyger upp. Hennes mamma kommer in med dundrande steg och ser inte så glad ut.
Hon tittar argt på både mig och Fanny och vi tittat frågande på henne.
"Hur kunde du?" Skrek hon och hela hennes ansikte blev illrött. Jag vänder blicken mot Fanny som tittar frågande på sin mamma.
"Du visste men sa inget. Hur fan kunde du?" Skrek hon innan hon argt smäller igen dörren och klampar ner för trappan. Bara några minuter senare så hör jag att även ytterdörren stängs med en smäll. Vad har hänt?
Efter en lång tystnad så bestämmer jag mig för att bryta den.
"Vad var det om?" Frågar jag. Hon rycker på axlarna.
"Jag vet inte men det får vi väl snart veta" svarar hon och reser sig upp.

---Fanny---
Jag är fortfarande chockad efter mammas lilla utbrott men försöker få både mig och Omar på andra tankar. Vad det än är så får jag väl snart reda på det.
"Kan vi inte gå och köpa glass på torget?" Frågar jag och Omar flyger upp med ett leende på läpparna.
"Jag tar det som ett ja" säger jag och flinar innan jag sätter fart ner för trappan med Omar hack i häl. Väl nere så ser jag pappa vid köksbordet. Han tittar dystert ner i mobilen medan hans tummar flyger över skärmen.
"Vad har hänt?" Frågar jag från kökets dörröppning.
Pappa tittar upp och möter min blick.
"Inget som du behöver oroa dig för" svarar han med en ledsam ton. Jag bara nickar och går sedan ut i hallen där Omar redan står och tar på sig skorna.
Jag tar på mig mina converse vi lämnar huset.
Jag stannar på vägen och kollar mot det håll torget ligger på.
"Ska vi cykla eller gå?" Frågar jag eftersom det är en liten bit till torget.
"Gå" svarar Omar och lägger min hand i sin. Jag nickar och vi börjar gå. Vi går under tystnad och jag kan inte låta bli att fundera på mammas utbrott och pappas ledsna ansikte. Vad att hänt och varför vill han inte berätta vad? På något sätt måste jag ta reda på det
"Vad tänker du på?" Frågar Omar helt plötsligt.
"Mamma och pappa" svarar jag ärligt. Han är min pojkvän, vad har jag att dölja?
"Det är säkert ingen fara" säger Omar tröstande.
Eftersom jag själv inte är så säker så struntar jag i att svara. Ingen av oss vet ändå vad som hänt.
"På Fredag ska jag åka upp till Stockholm. Jag och killarna är bjudna på någon fest och jag undrar om du vill följa med" säger Omar. Jag tittar upp på honom och möter hans blick.
"Men Elvira är här då" svarar jag och hoppas innerligt på att hon också han följa med.
"Men hon kan också hänga med. Man får bjuda med sig vars en kompis. Jag tror säkert någon av de andra killarna kan ta med sig henne. Kan fråga direkt" svarar Omar och tar upp sin mobil.
"Isåfall gärna!" Svarar jag glatt. Jag kommer tvinga med Elvira, värken om hon vill det eller inte. Man kan ju alltid lock henne med att få träffa Felix.
"Hon kan hänga med Felix men då var hon tvungen att vara med honom hela kvällen och han vill ha en bild och hennes nummer" säger Omar och flinar.
"Det tackar hon definitivt inte nej till" svarar jag och skrattar.
Omar bara flinar och stoppar ner mobilen igen. Jag tar upp min mobil och skickar en bild jag vet att Elvira gillar till Felix + hennes nummer. Bara några sekunder senare får jag svar.
> Men vilken snygging😏<
Jag bara skrattar och visar Omar som brister ut i skratt och det slutar med att både han och jag ligger i diket och skrattar. Precis då kommer det fram två brunetter som jag direkt förstår är foooers och hjälper mig och Omar upp.
"Tack" säger jag och ler mot dem.
"Varsågod" svarar dem och ler stort tillbaka. Gud vad gulliga dem är. Jag får ta foto med båda och jag ler hela tiden. Det gör mig verkligen glad att se glädjen ur både tjejernas och Omars ögon.
När de har fotat klart så går de och jag och Omar kan gå vidare.
Väl framme så stället vi oss i kön och börjar tjafsa om vem som ska betala. Jag tycker att jag ska betala för att han brukar göra det och han tycker att hans ska betala för, ja för att ha vill det. Tillslut så ger jag mig och han flinar nöjt. Jag puttar till honom och säger sedan vad jag vill ha för glass. Omar gör samma sak och betalar sedan innan vi går och sätter oss på en bänk en liten vitt därifrån.
Helt plötsligt så skriker Omar till och jag flyger upp från bänken.
________________________________________________
Varför tror ni att Omar skriker?
Aja ska snart cykla med en kompis till sjön och ta årets första bad! Är riktigt taggad men kommer säkert skrika för att det är så kallt men i ska jag vilket fall som helst! Haha!
Ha det så bra så ses vi min bästa läsare!❤️
//Wilma💋

[REDIGERAD]