En bok för alla som vill hitta nycklar, redskap och inspiration för att leva ett friskare och hälsosammare liv med mer energi, frid & fokus, oavsett om man är svårt sjuk eller frisk. Råden är inte baserade från industrin utan egna erfarenheter och s...
Föregående avsnitten handlade om hjärnan och den ingår i nervsystemet med ryggmärgen och nerverna med utskott. Dess vävnad har ca 100 miljardernervceller, sk neuroner, samt 1000 miljarder stödjande sk. gliaceller. Man skiljer på det centrala nerv-systemet (CNS) dit hjärnan hör, samt det övriga, perifera (PNS) . Den del som kan påverkas avviljan kallas somatiska och den andra autonoma.
Nervsystemet tar emot och förmedlar information via elektriska impulser av natrium o kaliumjoner ,som tex syn- och hörselintryck som lagrars i minnet och styr kroppens funktioner med hjälp av den informationen. Styrningen av andra vävnader och organ sker via nervtrådar o signalämnen till andra cellers kontakter, sk. synapser. Det är inte alltid impulserna skickas vidare i det komplexa systemet eftersom vi då skulle få en överladdning av information, vilket kan vara fallet när det blir störningar av tex glutamat.
Det autonoma (sympatiska och parsymptatiska) nervsystemet styr kroppens grundläggande funktioner som; andningen, hjärtat, blodtryck och aktiviteten i mag-tarmkanalen. Det styr också förmågan att kissa och könsorganens funktioner.
Det sympatiska nervsystemet består av nervknutor / ganglier som ligger som ett pärlband på båda sidor om ryggraden. Nervknutorna är omkopplingsstation för nervtrådar som kommer från ryggmärgen. Impulserna i dessa nervtrådar fortsätter i långa utskott, axon, vars cellkroppar ligger i nervknutorna. Dessa axon löper tillsammans med en del av hjärn- och ryggmärgsnerverna och når stora delar av kroppen. Ganliger finns även i buken.. De sympatiska nervtrådarna bildar nätverk runt artärernas blodkärl.
Det sympatiska nervsystemet påverkas av stress genom förhjöjd puls, snabb andning o omstryrning av blodet så man kan klara påfrestningar. Impulser stimulerar även binjuremärgen, för adrenalin o kortisol. I princip avstannar immunförsvar och matsmältning och cellförnyelser.
Det parasympatiska har också nervknutor/ ganglier med trådar som följer hjärnstammen och o ryggmärgen det gör i princip tvärtom vad det sympatiska gör så kroppen kan återhämta och återbygga sig och slappna av.
Nerverna består av buntar med långa utskott, axon. En del nervtrådar omges av en myelinskida bestående av fett som bildas gliaceller runt nerven som isolerar den.
Ups! Gambar ini tidak mengikuti Pedoman Konten kami. Untuk melanjutkan publikasi, hapuslah gambar ini atau unggah gambar lain.
Vi har tolv par hjärnnerver i hjärnstammen som har sina cellkroppar där.
Luktnerven från näsans slemhinna till luktcentrum i tinningloben.
Synnerven förmedlar synintryck från näthinnan till syncentrum i nackloben..
Trillingnerven tar emot känselintryck från ansiktet och förmedlar impulser till tuggmusklerna
Ansiktets rörelsenerv leder till ansiktets muskler, tårkörtlarna och två av spottkörtlarna. samt smak från tungan.
Hörsel- och balansnerven om hörsel och balans från innerörat till hjärnan.
Tung-svalgnerven till de muskler som sköter om sväljningen samt smak från tungans bakre tredjedel, och känsel i svalget.
Lung-magnerven kallas vagusnerven eller "den kringirrande nerven" och är kroppens längsta hjärnnerv. Den påverkar på ett omedvetet plan bland annat struphuvudet, hjärtat, lungorna, magsäcken och tarmarna.
Hjälpnerven eller binerven förmedlar nervimpulser till kappmuskeln och stora nickmuskeln.
Tungans rörelsenerv sköter om tungans rörelser.
Hjärnbarkenär överordnad resten av det centrala nervsystemet. Den ansvarar för vårt medvetande o tankar. Det finns ny forskning om att hjärnan kan nybilda neuroner men än så länge är vetenskapen enig om att endast omogna nervceller/ stamceller kan dela sig vilket innebär att skador kan bli permanent.
Sjukdomar i hjärnan & nervsystemet
"Mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Stroke, migrän, Alzheimers ADHD, epilepsi, anorexia och depression ... skriver hjärnfonden, men även barn drabbas med tex autism o Aspberger o sannolikt ADHD o ADD. Hur mycket vi ska skylla på "bokstäver" är dock oklart. Att ha hög eller låg energi behöver inte betyda att man är skadad i huvudet. Det är när man har svårt att fungera i vardagen samt i social interaktion som det kan börja bli ett problem. Å andra sidan sägs det att "det av barn och alkoholister man får veta saningen" De kanske helt enkelt har låg tolerans för skit och skitsnack?
När hjärnan börjar fungera dåligt kan det som sagts ovan bero på det som skrevs i fg avsnitt. Att en inflammation sker i nervsystemet ger de flesta symptomen och diagnoserna. Nu har forskarna lyckats påvisa mängder av gifter o patogener i obducerade hjärnor som förstås inte ska finnas där, eftersom blodet anses sterilt ", annars vore vi döda av blodförgiftning". Det är sannerligen inte konstigt att alla kroniskt sjuka känner sig halvdöda eftersom de egentligen ska vara döda.
Parkinsons sjukdom: svårt att röra dig, skakar och hämmas i dina rörelser. Detta på grund av en förlust av dopamintillverkande nervceller i hjärnan, som används för att kontrollera nervimpulser som styr kroppsrörelser. Kommer smygande o bot saknas.
ALS - Amyotrofisk Lateral Skleros; förtvinar musklerna och gör dig förlamad pga nervceller som bryts ner, även i lungorna vilket ofta leder till döden. Det finns inget bot.
Multipel Skleros (MS) olika lika besvär beroende på vilka nervtrådar som är skadade av inflammtion. Vanliga symptom är pirrningar, domningar, svårigheter med gång och balans samt synbesvär. Kan gå i skov.
Alzheimers: glömska och svårigheter att planera vanliga saker i vardagen. Sjukdomen utvecklas med tiden och tills lut blir det svårt att utföra vardagliga sysslor och till och med hitta hem. Beror på plackbildning mellan synapserna. Det finns ingen bot men medicin som lindrar.
Migrän; pulserande och smärtsam huvudvärkssjukdom, teorier om fel i nervsystemet som leder till överkänslighet för nervsignaler alternativt ökad nervsignalering.
Epilepsi: Under ett anfall sker elektriska urladdningar i hjärnans nervceller pga över-aktivitet
Polio; sägs enligt "vetenskapen" vara " ett virus som attackerar de motoriska nervcellerna... leda till förlamning. Tidigare symtom är trötthet, huvudvärk, illamående och kräkningar.
Förr var sjukdomen väldigt fruktad i Sverige men är idag i princip utrotad tack vare vaccinationerna mot polio i det så kallade barnvaccinations programmet." Vilket ju är stort frågetecken kring eftersom det ansetts vara förknippat med förgiftning av bl a agent Orange, PCB, kvicksilver och aluminium från bl a pesticider samt vacciner och umera döpts om till Guillan Barré.
Huntingtons sjukdom ärftlig neuropsykiatrisk sjukdom som orsakar demens och ofrivilliga rörelser. Sjukdomen bryter ner vissa nervceller i hjärnan. Ingen bot men lindring.
Tourettes: orsakar ofrivilliga rörelser i form av tics. Ibland även ljudtics.
Polyneuropati: drabbar olika nerver, försämrad känsel i fötterna och svårigheter att gå, utvecklas långsamt men det kan också gå snabbt o andra kroppsdelar påverkas. Guillain-Barrés är en form av polyneuropati. Denna form är ovanlig och orsakas av att immunförsvaret attackerar nerverna vid en infektion. Det finns olika orsaker bl a diabetes o kallas då diabetesneuropati.