"Ditt äckel va!?" han kommer emot mig och puttar mig mot vägen. Jag känner hur jag får ont och tappar andan, "lyssna gumman, jag kan röra dig vart jag vill och när jag vill" han sätter sin hand runt om min hals och lyfter mig sakta. All luft i mina lungor pressas ut och jag känner hur min halsstrupe blir alldeles torr, mitt ansikte börja få färgen lila och jag känner hur det bränner bakom ögonlocken. Jag får helt enkelt panik. Jag försöker slita mig loss från hans grepp men desto mer jag försöker desto hårdare hans grepp blir.
"Sl-ä-pp m-ig" tjöt jag och försökte igen, dem andra skrattade över hur patetisk jag var. "Glöm aldrig den här stunden" hans ansikte vara nära mitt. Han kände mina svaga, snabba andetag på hans läppar. Shit, han verkligen njöt hur tjejer var så svaga när han hade kontrollen. Till sist fick jag nog, "SLÄPP MIG!" skrek jag det sista av min energi.
"Släpp mig!" Skrek jag igen och väcktes ur min dröm. Jag blev sittandes på min säng med svett rinnande ner från min panna, jag kände kalla kårar längst min rygg. Varför drömde jag om dem? Jag kastade en snabb blick på klockan, 05:17 på morgonen. Gud jag måste ha haft en mardröm. Min andning kom tillbaka till normalt, men jag hade en sån grov huvudvärk. "Jag kanske behöver bara lite vatten" viskade jag och stod upp sakta från min säng, mina ben skakade lite från den rädslan jag fick från min mardröm, men ändå så klarade jag att gå ner för trapporna och in till köket. Jag tog ett glas från skåpet, satte på kranen, fyllde glaset och tog några klunkar.
Jag stirrade ut från fönstret. Himlen var otroligt vacker, fylld med alla möjliga färger för att solen börjar sakta gå upp vid horisonten. Ja jag kan ju inte sova nu så varför inte göra frukost och börja fixa mig? Så jag bestämde mig att göra två ägg och en fruktsallad till frukost, jag vet samma sak som igår men vem bryr sig?
När jag åt klart min frukost så kände jag en svag lukt av svett, usch det måste vara svett från i morse när jag hade min mardröm. "En dusch kan aldrig skada" viskade jag igen och log för mig själv, jag sprang upp för trapporna och upp till mitt rum. Som tur hade skolan inga uniformer för eleverna så man fick ha på sig vad dem ville. Jag valde jeans med hål, en simpel vit tröja och mina helt vita FILA skor. Jag gick ner från trapporna igen med mina kläder i min arm och in till badrummet, jag hängde mina kläder på en handdukshängare och slängde min pyjamas i tvätten. Pyjamasen var ju äcklig trots allt. Jag hoppade in i duschen och satte på duschhuvudet.
"Gud va skönt!" fnissade jag samtidigt som de varma vattnet sköljde över min kropp. Jag kom ihåg ända sen jag var liten att jag älskade att bada eller att duscha, det varma vattnet och de doftande ljusen gav alltid mig en mysig känsla. Ibland brukade jag vara i badrummet så länge att min mamma skrek "SKYNDA DIG!" från andra sidan av badrumsdörren. När jag var klar med min långa och sköna dusch, tog jag på mig mina klädesplagg. Jag torkade mitt genomblöta hår med min handduk och kollade mig i spegeln, mitt utseende är inte dåligt. Jag har aldrig ansett mig själv som en jätte vacker tjej men inte heller den fulaste. Jag hade ett kastanjebrunt hår som passade med mina helt gröna ögon och små fräknar runt min näsa. Jag har en liten ansikts form och var runt en meter och sextioåtta centimeter, som sagt inte för långt men inte för kort. Jag bestämde mig för att fläta mitt hår i två utbakade flätor, och minst ha lite smink på mig.
När jag kom ut ur badrummet tog jag upp min mobil ur min ficka och kollade på displayen, det lyste 07:42. Perfekt. Jag hinner precis i tid till skolan. Jag tog ett djupt andetag medans jag tar på mig skorna, min andra dag i skolan. Hoppas att det inte blir så lika dåligt som igår.
YOU ARE READING
"Just another player"
Fanfiction{Svenska} En 17-årig tjej ska börja på en ny skola, allting är nytt och helt fantastiskt. Men vad hon inte vet är att det finns ett gäng killar som spelar med tjejer och sedan krossar deras hjärtan i miljontals bitar. Alla i skolan kallar dem för "p...