~5~

342 10 3
                                    

Heej alla! Jag hoppas att ni gillar denna berättelse, som alltid försöker jag skriva det bästa och uppdatera så mycket som möjligt!
.......

"Vi ses imorgon" Hyun Sung vinkade och gick sin väg hem, jag blev stående kvar vid skåpen och väntade på honom. Kim Nam-joon. Behöver jag leta runt hela skolan för en enda kille? Tänkte jag och stängde mitt skåp. Annars kan jag alltid plugga ensam, jag behöver ingen partner som ska slösa min plugg tid. Plötsligt kände jag ett snabbt grepp om mina axlar, jag skrek till och vände mig snabbt om. "Gud, är du så rädd?" Han log. Jag pustade ut och kände att hjärtat lugnade ner sig. "Var det där nödvändigt?!"Jag slog Kim Nam-joon på axeln, hårt dessutom. "Aj!" Han höjde sin röst, "är du en man eller en kvinna?" Han retades med mig. Jag rullade mina ögon och började gå till utgången. "Vart ska du?" Han frågade och hann ikapp mig, "vi ska ju hem till dig, har du glömt redan?" Jag kollade på honom med tomma ögon. Hur kan man glömma ett prov? "Ah! Juste! Algebra provet" han slog sig lite lätt på huvudet.

"Men kan vi inte göra något annat?" Han flinade och la sin hand på min axel igen. Mitt blod kokade av ilska. Göra något annat!? Som vadå!?

"Nej tack mister Kim Nam-joon, idag vill jag helst plugga matematik och om du inte accepterar min vilja så kan jag plugga själv" jag tog bort hans hand från min axel och började gå igen. Utan att kolla tillbaka och möta hans iskalla och tomma ögon som hade ingen känsla, "Rose!" Han ropade efter mig, men jag fortsatte att gå. "Rose är du sur?" Han ropade igen. Såklart att jag var sur! Denna kille vill alltså att jag ska säkert göra något äckligt med honom istället för att plugga och få bra betyg!

"Absolut inte" man hörde den sarkastiska tonen i min röst. "Jag skämtar gumman, det borde du veta" han hann ikapp mig igen och rufsade mitt hår. Jag blängde surt på honom, "kom nu, vi ska bli plugg kompisar" han blickade med ena ögat och tog tag i min handled. Det var inget hårt grepp, det var mest mjukt och känsligt, som om han vore försiktig. Kim Nam-joon höll tag i min handled ända tills vi har framme hos honom, jag blev ganska förvånad när vi var precis utanför hans grind som hade två stora lyktor på båda sidorna. Kim Nam-joons hus var enormt, jag skämtar inte det var väldigt stort hus med flera våningar och en pool på hans trädgård. "Om du har munnen öppen för länge kommer en fluga flyga in i din mun" han småskrattade, jag har inte märkt att jag stod där med en gapande käft. Shit vad pinsamt. Jag stängde min mun och kollade bort, mitt ansikte hade fått en rödare nyans. "Kom nu" han grep tag i in handled igen och tryckte in en kod. Måste han ta tag i min handled varje gång vi ska börja gå någonstans? Grinden öppnades automatisk och han drog mig till ytterdörren. Han öppnade ytterdörren och skrek:

"KILLAR, TJEJEN FRÅN EUROPA HAR KOMMIT!" det ekade över hela huset. Tjejen från Europa? Så jag har inget namn. Va bra. "Rose" jag la till, han kollade på mig med förvirrande ögon. Jag suckade, "Rose är mitt namn idiot" Kim Nam-joon nickade för att han förstod. "Förresten, jag bor med dem killarna som omringade dig i första dagen av skolan" vi båda hörde hur alla killar sprang ner för trapporna och in till hallen där vi stod och tog av oss skorna. DEM KILLARNA!? Gud vill verkligen straffa mig idag. Jag kände hur nervositeten började växa i min mage och jag blev spänd i mina muskler, jag kunde inte röra mig alls.

"Ser man på, är det inte tjejen som föste iväg Jung Ho-seok?" en av killarna pratade och kom närmare mig och Kim Nam-joon. "Det är verkligen hon Jimin" jag antog att han innan som pratade hette Jimin, men vem var Jung Ho-seok?

"Rose, det här är killarna som jag pratade om" Kim Nam-joon vred huvudet och spände blicken på hans kompisar, "Det här är Kim Tae-hyung, Jeon Jung-kook, Park Ji-min, Min Yoon-gi, Kim Seok-jin och Jung Ho-seok" Kim Nam-joon pekade på alla killarna.

"Många namn" Jag kommenterade och tog av mig jackan.

"Just another player"Dove le storie prendono vita. Scoprilo ora