"Just another player"

~15~

Skolan började närma sitt slut. Kim Nam-joon verkade undvika mig helt och hållet, vilket va bra för mig iallafall. Jag vill inte se eller prata med honom. Jag vågar inte helt enkelt.

Jag tog tag i skoldörren. Jag kan kanske tvätta mitt hår när jag kommer hem, det skulle bli så mysi-

"Rose!" Jag stod helt stilla, Jag kände inte igen rösten. Tänk om det Kim Nam-joon? Varför är han här? Han borde inte vara här. "Rose har du redan glömt mig?" Rösten började komma närmare. Jag höll andan och vände mig försiktigt om.

Det var bara Park Ji-min, Jag pustade ut. Hur länge höll jag ens andan? Det kändes som flera minuter. "Rose vill du gå och shoppa med mig i ett centrum?" Jag tvekade en liten stund. "Vänta lite nu, shoppar du?" Jag höjde ögonbrynet. "Jag som trodde att killar inte shoppar alls, dem har ju typ ingen stil" mumlade jag. Park Ji-min stod bredvid mig. Han log charmigt "Men denna killen har en världsbäst stil!" Jag kände hans arm runt min midja. "Kom nu" hans röst var mörk men samtidigt mjuk, jag kunde inte låta bli att rodna. Med raska steg gick jag och Park Ji-min till det närmaste centrumet.

"Här är det!" Park Ji-min log, jag stod kvar med en öppen mun. "Park Ji-min, det där", jag pekade på den stora byggnaden "det är inget litet centrum, det är en jävla galleria!" Han himlade med ögonen. "äsch, sluta larva dig! det är bara tre våningar"

Bara. Tre. Våningar.

Efter flera timmar av att jag vägrade köpa dyra kläder och Park Ji-min som drog mig till flera tusen butiker började mina ben värka av smärta, "Park Ji-min!" jag tjatade och gnällde, "kan vi inte sitta någonstans och fika?" Park Ji-min vände sig om med hans flera papperskassar i händerna.

"Visst".

"Här", Park Ji-min räckte fram en kopp. "Jag hoppas att du gillar cappuccino". Jag log och tog koppen med båda händerna "tack så mycket Park Ji-mi-".

"Kalla mig Jimin" Han tog en klunk av hans kaffe. "Ja eller Chim, du får välja". Jag höll mig för skratt, Chim? Jag kunde inte hålla mig längre, så jag börja gapskratta. Jag skrattade så hårt att jag fick ont i magen. Jimin såg helt förvirrad ut. "Chim!" Jag fnissade, "Vad roligt smeknamn du har!" Han himlade med ögonen och log. "Men tyst med dig! Dem andra i gruppen kallar mig det"

Gruppen? Sa inte Kim Nam-joon samma sak?

Jag drack lite av kaffet. Det var en mild smak av koffein, precis som jag gillar mitt kaffe. "Chim, kan jag fråga dig en sak?" Jag la undan min kopp, han nickade till svar. "Vilken grupp pratar du om? Går du kanske i en dansgrupp?". Jimin la undan sin kopp, han hade druckit upp sitt kaffe. "Så här är det Rose", hans ögon mötte mina. Hans blick var seriös. "Jag och alla killarna går i en grupp som heter Bangtan Sonyeondan eller BTS som en förkortning". Han harklade sig, "just nu postar vi musikvideos på Youtube". Jag började bli ganska nyfiken, "Så ni är typ kända?" 

"Ja, det kan man säga" han log med hans vita tänder.