"Just another player"

~14~

Åter igen är det en sopig måndag, och åter igen har jag en sopig matematik lektion.

"Som sagt har ni fått era resultat från algebra provet" läraren delade ut alla papper från bänk till bänk.

Jag blev lite exalterad, hoppas att jag har fått alla rätt.

När prov pappret äntligen kom till min bänk tog jag ivrigt upp pappret. Tretton rätt av femton frågor. Ett leende börja krypa fram och klistrade sig fast på mitt ansikte. Tack och lov att jag fick bara två fel, matematik är inte direkt mitt bästa ämne.

"Rose!" Jag hörde en röst bakom mig. Det var Hyun Sung. Min bästa vän. "Hejsan!" Jag vände mig om och log. "Vad fick du på algebra provet?" Hon pillade ivrigt på hennes papper. "Jag fick två fel, så tretton rätt utav femton frågor!" Min arm slingrade runt hennes, så att vi höll i armkrok. Hon fnissade "jag fick bara fyra fel" hon log med skinande vita tänder. "Inte dåligt" jag mumlade till svar.

Vi kom fram till våra skåp och tog våra böcker, Hyun Sungs skåp och mitt skåp är ganska nära varandra, nästan som grannar. Det är ganska skönt för min del. Jag har alltid henne vid min sida.

"Rose min pluggkompis, hur gick provet?"

Nej. Kim Nam-joon.

Så fort som vinden tog jag tag i Hyun Sungs handled, vände på klacken och gick till nästa lektion som var på nedre plan. Koreansk historia. Och som tur hade Kim Nam-joon inte den lektionen med mig.

"Rose varför gick du så fort till lektionen?" Jung Ho-seok kom fram till min bänk och höjde ögonbrynet. Jag skrattade nervöst, "åh du vet man ska ju skynda sig till lektionen för att inte mis-" han avbröt mig. "Rose varför svettas du?" Hans ansikte började sakta komma närmare mitt, han såg ut att vara road med det som händer framför honom.

"Jung Ho-seok!" Ropade läraren mitt från ingenstans. "Kan du vara snäll och sätta dig på en ledig bänk istället för att anfäkta stackars Rose?"

"Visst" svarade han och gnisslade tänderna. Med tunga steg gick Jung Ho-seok och satte sig längst bak i klassrummet. 

Jag pustade ut och mimade 'tack så mycket' till läraren. Hyun Sung som satt framför mig gav en servett så att jag kunde torka min svettiga panna. Paniken som Jung Ho-seok hade gett mig lugnade ned sig, men djupt inne visste jag redan att jag kommer få mer panik än vad jag har redan nu. För att utanför vårt klassrum väntar en kille som jag var nära att kyssa.