Kär i min halvbror 2

Kapitel 23

Gabriellas perspektiv
Jag och Cameron låg i soffan hela eftermiddagen medan dem andra var ute och spelade kub ute på gården.
Efter en stund kom Sonja in springandes. Kag sneglade på henne och man såg att det rann blod längs hennes ben.
Jag rusade ur soffan och sprang mot henne.
-Vad Har hänt? Frågade jag.
-Izabelle kastade en sten som var spetsig. Suckade hon.
-Kom här. sa jag.
Sonja satte sig på stolen och jag tvättade rent hennes sår.
Dörren öppnades igen.
-Jag ska döda dig! Skriker Izabelle.
Min panik kommer när jag inser att Cameron sitter ensam i tv-rummet.
Sonja reser sig upp från stolen och går ut i hallen och jag springer in till tv-rummet där Cameron sitter.
Izabelle står med en kniv riktat mot honom. Jag skriker.
-Vad sägs som en död pojkvän?! Skriker hon.
-Sluta. Skriker jag.
Jag ser rädslan i Camerons ögon.
Jag knuffar bort Izabelle så hon ramlar ner på golvet. Sonja springer ut och ropar på dem andra. Alla rusar in och ser oss liggandes på golvet.
-Izabelle vad håller du på med? Skriker min moster.
Jag reser mig upp och går till Cameron och kramar om honom.
-Jag vill se alla dö. Svarade hon.
Min moster drog henne ut från huset. Dem körde iväg direkt. Men dem lät Sonja stanna här.
Vi förklarade för alla vad som hade hänt.

***
Camerons perspektiv.
Vi gick in i sovrummet samt Sonja följde med oss, för hennes säng var också här inne.
-Förlåt för min syster. Sa Sonja och klädde av sig och bytte om till pyjamas. Sonja var den som var 12 år.
Gabriella tog av sin tröja och hade sin rygg mot oss andra. Hon drog på sig min hoodie och drog av sig byxorna. Min tröja slutade vid hennes lår.
-Gabriella kan du fläta mitt hår? Frågade Sonja.
-Absolut.
Gabriella satte sig bakom henne och flätade hennes hår.
Jag la mig på rygg på sängen och drog fram mobilen.

Joel 20.21
"Olle undrar vart du har tagit vägen"
Joel 20.22
"Hallå?"
"Du har fkn missat flera möten nu?! Och du har inte träffat mig på jättelänge?!"
-
Cameron 20.43
"Sorry bror!
Har inte haft tid. Bjöd Gabriella på en dejt. Drog med henne hem och sedan blev jag med henne till hennes släkt!
Hälsa Olle att jag kommer på mötena när jag har tid. Umgås med Rebecka istället för att lägga ner din tid på mig ;)"
-
Joel 20.44
"Haha lol. Hon är här men skriver det till Olle då :)
Vi hörs när ni är hemma igen :D"
-
Jag la ner mobilen i fickan igen och kände hur röksugen jag blev...
-Jag drar ut och röker. Sa jag.
-Följer med dig. Sa Gabriella och flätade det sista.
-Får jag också? Frågade Sonja.
Jag nickade.
Vi gick ner och ut.
Jag satte en cigarett mellan mina torra läppar. Jag tände cigaretten och rökte. Jag blåste ut röken.
-Du vet att det skadar kroppen att röka va? Sa Sonja.
-Ja det vet jag. Sa jag och sög in röken.
Gabriella satte sig ned på trappen. Jag satte mig bredvid henne och la min arm runt henne.
Allihopa hörde hur det bankade till i huset.
Jag fimpade cigaretten och vi sprang in i huset.
Men ingenting var konstigt när vi kom in.
Vi kollade in där Maria sov men där var det inget.
Vi kollade in i ullas och Peters rum. Där stod Ulla och slängde ner tavlor på golvet.
-Mormor vad håller du på med?!
-Håll tyst med er och gå och lägger er! Skrek hon.
Peter vaknade till.
-Jaja kära barn, mormor kan inte sova.
-Varför slänger hon tavlor?
-hon är besviken på Izabelle så hon vill kasta tavlorna på henne. Suckade han.
-ta det lugnt mormor, hon ska in till psyket. Sa Sonja.
-Gå och lägg er. Log Ulla.
Vi gick upp till övervåningen.
Klockan hade passerat 22.30.
Sonja la sig ner i sin säng och kollade mot oss.
-Vad är det? Frågade Gabriella.
-Jag tänker på Izabelle.. suckade hon.
-Förstår det, men vi kan kolla med morfar om vi kan dra ner till stan imorgon så får du tänka på annat. Föreslog Gabriella.
-Ja! Sa Sonja glatt.
Gabriella är verkligen omtänksam. Tror det bara är hon som faktiskt inte har insett det själv än.
Sonja somnade.
Gabriella hade lagt sig i sängen.
Jag drog av min tröja och mina shorts.
Jag la mig under täcket bredvid Gabriella.
-När jag har sagt till alla att du är min pojkvän så kanske vi ska vara... det? Frågade Gabriella.
-Är jag inte din pojkvän då? Sa jag och blinkade med ena ögat.
-Jo om du vill. Svarade hon och flinade.
-Klart jag vill. Sa jag tillbaka.
Hon flyttade huvudet till mitt bröst.
-Jag älskar dig.
-Jag älskar dig med Cameron.
•
Kapitel 23 :)
Hoppas ni gillade det :)