Zinkensdamm | N.F

Cafét

Torsdag

Varje dag var tung men varje dag hade sitt slut. Jag önska verkligen att jag vågade berätta för någon att jag inte kunde röra på mig när jag låg själv om nätterna men alla har redan lagt undan så mycket för att hjälpa mig. Jag tog ett djupt andetag innan jag gick ur sängen och dagen officiellt drog igång.

"Victoria, har du sett min laddare till datorn?"

Jag gick förbi Li och skakade lätt på huvudet och fortsatte in i köket och hörde ett par lätta fotsteg följa efter mig.

"Är du okej?"

"Bara trött."

Jag drog till ett lätt leende och gjorde en liten frukost som jag snabbt fick i mig innan jag gjorde iordning mig och vi började gå mot skolan.

"Jag åker till Ludwig efter skolan men jag är hemma vid någon gång ikväll, är det okej?"

"Du behöver inte min tillåtelse för att spendera tid med honom."

"Nej, det vet jag men... Du klarar dig själv, eller?"

"Ja."

Vi gick i tystnad in i den stora byggnaden och styrde våra steg mot skåpen där vi snabbt fick ut böckerna vi behövde ha med in till klassrummet innan vi gick in och satte oss.

"Hoppas alla haft en bra morgon trots vädret."

Vår lärare kom in med en glad min och placerade sin dator på katedern innan hon ställde sig lutad mot den och korsade armarna.

"Som ni alla vet är denna terminen snart slut vilket innebär att vi lärare nu den sista tiden kommer vara väldigt uppmärksamma på erat arbete för som alltid delar vi ut diplom i slutet av terminen."

Li lutade sig mot mig och jag vände huvudet mot henne.

"Dem här diplomen är så töntiga, dem får det att se ut som om vi går trean i grundskolan, inte gymnasiet."

Li himlade med ögonen och rätade på sig och vår blick föll återigen på läraren.

"Vill såklart inte sätta någon stor press på er men var bara beredda på det."

Resten av lektionen gick vi igenom terminens sista inlämningsuppgift innan klockan stod på 09:20 och lektionen var slut.

När skoldagen var slut sa jag hejdå till Li vid våra skåp innan hon försvann runt hörnet och jag gick ut genom närmsta dörr. Idag var det första dagen det snöade och ingen var riktigt beredd på det. Det hade kommit ganska direkt vilket jag inte riktigt var glad över då jag glömt busskortet hemma och det imorse regnade alltså är mitt klädval inte det bästa. Med en suck tog jag mig igenom snön bort mot trottoaren där dem iallafall plogat en bit. Jag gick en stund innan jag såg en person gå mot mig och jag stannade upp för att se vem det var.

"Bra klädval."

"Don't remind me. Dem här skorna lär vara förstörda när jag kommer hem."

Dante skrattade lätt innan han började gå framåt och jag följde med.

"Hur är det?"

Han vred huvudet och kollade på mig. Jag kände verkligen för att få prata ut med någon så jag stannade upp och tittade på honom.

"Vill du ta en fika?"

Han svarade med en nick och ett leende och vi vek in på ett café som inte låg alls långt bort. Jag beställde något litet som sen lunch istället för fika då maten i skolan inte varit ätbar. Vi slog oss ner vid ett bord och jag började direkt ångra att jag frågade om han ville ta en fika, jag kommer ändå inte få fram något.