Zinkensdamm | N.F

Nio dagar

Onsdag - December

Det doftade som det alltid gjort, lika hemskt och lika påminnande om döden varje gång. Jag gick tillsammans med pappa mot hissen som skulle ta oss upp till våningen där mamma låg. Varje gång jag gick i dessa korridorer ville mitt hjärta sjunka ihop men nu är jag här för att stanna ett tag så det är lika bra att jag vänjer mig och försöker. 

"Mamma?" 

"Victoria!" 

Hon log stort när hon såg mig komma in genom dörren vilket automatiskt fick ett leende att bildas på mitt ansikte. Jag gick fram mot henne och gav henne en stor kram innan jag satte mig ner på en stol bredvid henne. Jag kastade en snabb blick mot pappa som lot åt mig innan han lämnade rummet.

"Så, berätta allting!" 

Mamma höll i mina händer och såg väldigt glad ut. Jag skrattade lätt till.

"Vad vill du veta?" 

"Noel! När får jag träffa honom?" 

"Jag vet inte..." 

"Har det hänt något?" 

"Vi hade bara olika tankar om att jag skulle åka hit. Det löser sig." 

"Det gör det, han får komma hit någon gång. Jag måste få träffa honom om han gör dig så glad. Hur är det med Li, har hon träffat någon?" 

"Ja, Noels bästa vän faktiskt." 

Mamma skrattade och kollade på mig med en säker blick.

"Du har verkligen vuxit och blivit så mogen. Jag är så stolt över dig." 

Jag lutade mig mot henne och gav henne en kram. Pappa kom tillbaka in i rummet och vi spenderade ett tag och bara pratade om den senaste tiden. Jag blev lite chockad över humöret mamma var på, jag har inte sett henne så energisk på länge. Höll hon på att bli bättre? Fanns det en möjlighet att hon kunde bli bättre?

Fredag - December

"Har du pratat med Li? Hon verkar så tillbakadragen när jag pratar med henne." 

"Ja, hon var hos Ludwig tidigare idag. Hon är okej men lite sur. Jag pratade med henne och hon sa att hon skulle ringa dig senare." 

"Jag vill inte att hon ska vara sur på mig." 

"Ta det lugnt, det löser sig. Jag måste dra nu, vi får höras senare." 

"Okej. Noel?" 

"Ja?" 

"Jag älskar dig." 

"Jag älskar dig med det vet du." 

Med ett leende la jag ifrån mig mobilen och placerade den bredvid mig på sängen. Det var så ovant men ändå vant att vara i mitt rum, rummet där jag gått igenom så mycket. Det fanns flera bilder på mig och min syster. Att tänka att det bara var fem år sedan jag förlorade henne, fem år sedan om tre månader. 

"Jag saknar dig." 

Jag tog tag i en av bilderna på min byrå och kysste lätt på glaset innan jag försiktigt ställde ner det igen. Min mobil började ringa och jag tog upp den från sängen.

"Hej bitch." 

"Hej på dig." 

"Okej, lyssna nu. Förlåt för att jag varit så dryg. Jag förstår ju verkligen varför du åkte tillbaka jag är bara ledsen över att ta studenten utan dig, we were supposed to do it together." 

"Det är förstående. Jag älskar dig Li och jag hade aldrig gjort något för att med flit såra dig. Efter studenten dock, då fan ska vi glänsa på Stockholms gator." 

"Men innan det får vi göra det på Göteborgs när jag kommer och hälsar på. Du och jag mot allt." 

"Till death do us part." 

Vi båda skrattade lätt till och jag kände mig genast på bättre humör. 

"Iallafall, jag kommer inte klara av att vara utan dig längre så nyår. Det firar vi i Göteborg." 

"Hm, tycker du några andra ska vara med i den ekvationen?"

"Ludwig har faktiskt aldrig varit i Göteborg."

"Tycker du det är en bra idé? Att bjuda med dem?" 

"Varför inte?"

"Nej, inget. Jag kan prata med Noel så pratar du med Ludde." 

"Great, vi hörs. Love you." 

"You too." 

Li's röst försvann och jag hörde genast ljud nedifrån vilket betydde att pappa var hemma. Jag drog mig ur sängen och trevade nedför trappan in till köket där en glad pappa stod och plockade ur varor ur påsar. Jag log åt honom och gick fram för att hjälpa till.

"Är det okej om Noel är här över nyår?"

"Det låter jättebra! Ska Li kommer ner också?" 

"Ja, hennes kille följer med men dem bor hos Li's föräldrar." 

"Självklart. Nej men det låter väl kul? Jag har sett fram emot att få träffa honom." 

"Bara du inte är pinsam." 

Jag flinade mot pappa och la ifrån mig en papperspåse som numera var tom. Pappa satte båda händerna mot diskbänken och pustade ut.

"Det är så kul att få ha dig hemma ett tag. Du glömmer väl inte av skolan bara?" 

"Det är skönt att vara tillbaka och nej då jag är klar med allt för idag." 

"Kom här." 

Pappa tog ett steg bak och öppnade upp sina armar och jag gick mot honom och la armarna om honom. Han gav mig en lätt puss på hjässan innan hans mobil började ringa och han ursäktade sig själv. Jag stannade kvar ett tag i köket och tog ett mellanmål då jag blivit hungrig innan jag tyst vandrade runt lite i huset och kollade mig omkring för att påminna mig om allt. 

Torsdag - December

Idag var skolan över. Innan klockan 12 på dagen skulle jag ha skickat in min sista inlämningsuppgift för terminen vilket jag gjorde och nu var det bara att pusta ut. Nio dagar tills Li, Ludwig och Noel kommer hit. Nio dagar att spendera ensam. Jag har såklart vänner i Göteborg men inga nära som jag känner ett behov av att träffa. Pappa var inte hemma så mycket, inte så mycket som jag hoppades på. När han inte jobbar är han på sjukhuset och är han inte på sjukhuset är någonstans, jag brukar inte fråga vart han håller hus. Jag är på sjukhuset ganska mycket med mamma. Just nu mår hon någorlunda bra och har tillräckligt med energi för att orka med hela dagarna vilket känns bra. Jag hoppas bara det håller i sig till efter nyår så det inte händer något under tiden alla är här.

-------

Del 25: Check! Några delar nu, eller bara denna och nästa, kommer inte ha så mycket händelser i sig utan kommer bara vara små saker som händer under tiden Victoria är i Göteborg. Det ska ju bli ett tidshopp men det känns konstigt att hoppa från december till juni och inte skriva något om vad som händer där emellan! Vi ses i nästa del.

IG: exempel.66

MVH A