over again ➳ noel flike

20

Johannas perspektiv

"Du Dante, klockan börjar ju bli lite mycket nu" säger jag och tittar på min upplysta mobilskärm. De vita sifforna visar 21:33 och jag vinklar mobilen mot honom så att även han ska kunna se vad klockan är. Vi ligger och skedar i hans säng och har gjort det typ hela kvällen. Först när vi kom hit så käkade vi lite och efter det har vi bara chillat. 

"Kan inte du sova över här inatt?" frågar han medan jag reser mig upp så att jag sitter upp ordentligt i sängen. Jag tittar lite skeptiskt mot honom. "Men jag har ju skola imorgon?" säger jag och biter mig löst i läppen samtidigt som jag tittar mot honom med en ledsen min. Nu sätter sig även han upp i sängen och han ler brett mot mig så hans tänder visas. 

"Kan du inte skippa skolan imorgon? Vi kan ha sleepover" säger han vilket får mig att börja skratta lite. "Är inte det en tjejgrej?" säger jag med armarna i kors över bröstet. Mitt huvud lutar jag lite på sne samtidigt som jag tittar mot honom med ett leende på mina läppar. "Fuck det, det är svinkul ju" säger han vilket får mig att skratta lite mer. 

"Okejdå, jag får väl sjuka mig imorgon eller något" säger jag och rycker på mina axlar. Det uppstår en spänd tystnad mellan oss och jag kan inte riktigt sätta fingret på om det är en behaglig tystnad eller om jag inte tycker om den. Vi båda två tittar på varandra med stora leenden på våra läppar. 

Efter ett tag viker jag undan min blick och jag känner hur mina kinder blir varmare än var de var tidigare. Utan att ha sett mig själv i spegeln kan jag garantera att jag ser ut som en tomat i ansiktet just nu. Att rodna kan nog vara något av det pinsammaste jag vet. Varför kan jag väl egentligen inte svara på, det är ju en naturlig grej som händer alla mer eller mindre. Men det gör liksom situationerna ännu stelare eller pinsammare eller så. 

"Vi får fixa lite snacks och sånt om vi ska ha sleepover" börjar Dante och tar sedan en liten paus innan han fortsätter. "Du borde ju vara proffs på sånt här, vad behöver vi?" frågar han och börjar resa sig upp från sängen. Han ställer sig intill sängen och räcker ut sin hand mot mig som en hjälp för att även jag ska komma bort från sängen. Jag fnissar till lite men tar sedan emot hans hand. "Vi behöver snacks, filtar, kuddar, en dator så vi kan se film och såklart choklad också!" säger jag och ler brett mot honom. "Då fixar vi det" säger han. 

Vi går in till hans kök och jag tittar på medan han rotar runt bland skåpen i köket. Jag är ju inte direkt van vid att vara i Dantes lägenhet så jag har ingen bra koll på vart alla saker finns. Av den anledningen låter jag honom få plocka fram allt innan jag sedan kan hjälpa till. Från ett av hörnskåpen plockar han fram en påse med chips och en påse med popcorn som han räcker över till mig. 

"Skålar finns i tredje skåpet från vänster" säger han och jag nickar sammanbitet medan jag räknar ut vilket skåp han syftar på. Jag tar några steg framåt och öppnar skåpsluckan men suckar sedan lite tröttsamt när jag inser att skålarna står på hyllan längst upp. Och med tanke på min längd finns det inte en chans i världen att jag kommer nå upp utan att behöva hämta något att stå på. 

"Dante" säger jag och suckar åter igen. Han tittar fram från något av de andra skåpen och jag pekar upp mot skålarna. "Jag når inte" säger jag och putar med läpparna precis som en tre-åring när den inte får ta den sista kakan. Han skrattar lite och kommer sedan fram till mig. "Här, jag lyfter upp dig" säger han och lägger sina händer på vars en sida om min midja. Hans beröring kittlar till lite, både utanpå mig och inom mig. I vetskap om att han inte kan se mitt ansikte börjar jag le brett innan han sedan lyfter upp mig. 

Med hans hjälp lyckas jag tillslut få ner två skålar och när jag väl har de i mina händer släpper han ner mig på marken igen. "Tack" säger jag och börjar sedan fixa iordning med skålarna och snacksen. 

Femton minuter senare är vi åter igen tillbaka i hans säng. Framför oss har vi massvis med snacks, filtar, kuddar plus hans dator så att vi kan se en film. Medan jag sätter mig tillrätta lägger jag märke till hur han tittar, nästan stirrar, på mig. "Vad?" frågar jag och ler lite försiktigt. 

"Vänta, jag måste ta en bild, detta är ju instagram-värdigt" säger han och plockar fram sin mobil ur bakfickan. Han tar några steg bort från sängen innan mobilen riktas mot mig och han tar en bild av vår sleep over förberedelse och mig. "Du är så fin" utbrister han och jag blir åter igen röd om kinderna. Han visar bilden för mig och jag ler mot honom. "Du är fin" säger jag och han ler brett mot mig. 

När han har publicerat bilden lägger han ner telefonen igen och kryper sedan ner under filtarna precis intill mig. Och vår sleep over kan börja..

***

Efter ungefär halva filmen plingar min mobil till och jag tar upp den. Dante tittar över mot mig och när han ser att jag halvt stirrar mot skärmen pausar han filmen. "Vad är det?" frågar han. Utan att svara vinklar jag mobilen mot honom så att han ska kunna läsa. 

Noel;
Vad håller ni på med??? *bilaga* 

"Skit i honom, vi har väl ändå rätt till att vara med varandra" säger Dante och jag går in på vår konversation för att svara Noel. "Precis" säger jag sammanbitet och låter mina fingrar glida över bokstäverna på tangentbordet. 

Johanna;
Det ska du skita i

//
dun dun duuuunnn ;) drama hihi
Tänkte meddela att jag nyligen släppt en ny bok med Ludwig som huvudperson ;) Den finns i min profil!!

jag vill även tacka er FÖR 1K FÖLJARE ASSÅ WOW, det trodde jag aldrig. ni är bara bäst bäst bäst bäst, TACk verkligen, TACK för allt!!!

kram