over again ➳ noel flike

21

Johannas perspektiv

"Hallå, vi kanske borde gå och lägga oss" säger Dante och gäspar stort. Jag, som ligger ner bredvid honom i sängen med hans arm om mig, fnissar till lite. Filmen som nu spelas är inte i närheten av att vara slut och det var han som insisterade att vi skulle se en till. "Men det gör vi ju redan" säger jag och vrider mitt huvud så att våra ögon möts. Vi är väldigt nära varandra med våra ansikten just nu och det kittlar till i min mage precis som det gör när man är nykär. 

"Men dummer, du fattar vad jag menar" säger han och skrattar likt en ängel. Jag sätter mig upp i sängen med ett leende över mina läppar. "Kom" säger jag och hoppar sedan bort från sängen. När jag nästan kommit ut från rummet vänder jag mig om mot honom och ser hur han inte har flyttat sig ens en millimeter från sängen. Mitt huvud lägger jag lite på sne och armarna korsar jag över mitt bröst. 

"Ärligt, kom" säger jag åter igen och går sedan ut till hallen. När jag börjar trä på mig mina ytterkläder hör jag äntligen hur Dante börjar röra på sig i sovrummet. Jag ler lite för mig själv och slänger en hastig blick på klockan som lyser upp på min mobilskärm. 

03:30

"Vart ska du?" frågar han nästan lite oroligt medan jag drar på mig den sista skon. "Du menar vart ska vi?" frågar jag och ler brett mot honom. Han tittar lite skeptiskt på mig men leendet finns fortfarande kvar sen tidigare. "Kom igen" säger jag och låser upp ytterdörren. Han skydar sig fram till mig och börjar även han att ta på sig sina ytterkläder. En stund senare går vi två, hand i hand, över Stockholms gator. 

"Vi ska på en prommenad?" frågar han och jag nickar på huvudet. Det är alldeles knäpptyst ute, inte en enda människa syns till så långt ögat kan nå. På himlen tindrar stjärnorna klart och jag hade inte kunnat önskat mig ett bättre väder än hur det är nu. Det är inte kallt men samtidigt inte jättevarmt, alltså helt perfekt. 

"Vart ska vi?" frågar han nyfiket efter ett tag och jag ler för mig själv. "Det får du se" säger jag och drar med honom upp på en backe. Sista biten upp flåsar både han och jag i takt. Det kanske kan vara en bra idé att träna lite på konditionen..Jag tittar upp och mitt hjärta bultar till lite extra, precis som det alltid brukar göra när jag kommer upp hit. 

"Wow" säger han och går längre fram ut på utsiktsplatsen. En stor del av Stockholm syns och detta är verkligen en av mina absoluta favoritplatser att gå till. Han står och tittar ut över Stockholm ett tag innan han sedan vänder sig om mot mig igen. Det är ungefär tre meter mellan oss nu och han vinkar åt mig att komma närmre honom. Med ett leende på mina läppar lyder jag hans order och när jag kommer fram till honom lägger han sin arm om min midja. 

Tysta står vi tillsammans och bara tittar ut över det som finns framför oss. Det ger mig tid till att tänka kring allt. Hur allt egentligen har gått så fort, att jag har hittat tillbaka till Dante igen efter uppbrottet mellan mig och Noel. Och hur bra Dante får mig att må. Hur lycklig jag blir varenda gång jag får syn på honom, och hur han alltid får det att kittla till i magen på mig. Det är nästan otroligt. 

"Du" säger han plötsligt och avbryter tystnaden. Jag vänder mitt huvud mot honom och väntar nyfiket på vad han ska säga. Han vänder sig om ordentligt mot mig och placerar båda sina händer på mina höfter. Långsamt drar han mig närmre sig själv innan han sedan fortsätter med det han har på hjärtat. 

"Du är en så otroligt fin tjej och jag är verkligen så glad över att jag har haft den stora lyckan att få lära känna dig. Du sprider alltid så himla mycket glädje..och..och du misslyckas aldrig med att få mig att le. Du gör mig så varm och så lycklig varje gång jag ser dig och.." 

Han pausar ett tag. Framför honom står jag och ler som ett fån med tårar i ögonen. Hans ord har verkligen gått rakt igenom min hud och landat i mitt hjärta. Det är inte ofta jag har fått höra något sånt här. Och det träffar mig varje gång. Men nu känns det speciellt. 

"Och jag undrar om det är okej att jag kallar dig för min flickvän?" fortsätter han tillslut och det känns som att hela världen stannar till. Men ganska kort därefter nickar jag ivrigt på huvudet innan han sedan lägger sina händer mot mina käkar och lutar sig fram för att kyssa mig. 

//
asså känner mig så lonely när jag läser vad jag själv har skrivit hahah asså wow u just gotta love the single life