Johannas perspektiv
Jag springer ut från studion, längs trottoaren på studiogatan och bort från både killarna och studion. Att jag håller på att få håll och att det är oerhört jobbigt att springa spelar ingen roll just nu. För nu vill jag bara bort från studion och komma hem till mig säng där jag kan vara ensam ett tag.
Jag får blickar från folk lite här och var men i nuläget spelar det ingen större roll. Tårarna rinner ner för mina kinder och fortsätter ner mot marken. Bilderna som snurrar runt i mitt huvud är bilderna av hur två av mina favoritkillar, nästan iallafall, slår varandra.
Det gör ont i hela mig. Hur kunde jag ens hamna i denna soppan? Det är så hemskt. Jag vill bara att allt ska bli bra igen och att de ska sluta bråka. Mitt hjärta slår så fort att jag inte vet vart jag ska ta vägen när äntligen kommer fram till min port. Jag öppnar dörren och springer upp sista biten upp till lägenheten och när jag väl kommer upp låser jag fort upp dörren och fortsätter in i lägenheten.
Nästa jag gör är att jag går rakt in till sovrummet och slänger mig ner på min säng där jag sedan fortsätter att gråta. Jag känner mig förvirrad rakt igenom och vet inte vad jag borde eller vad jag vill göra.
***
Jag måste ha somnat för klockan är plötsligt sent på kvällen. Det som gör att jag nu vaknar upp är ljudet av att någon öppnar dörren till mitt sovrum. Chockat tittar jag bort och ser hur Dante kommer in. Han ser orolig ut.
"Förlåt..förlåt asså förlåt..förlåt tusen gånger om" säger han och sätter sig ner på sängkanten intill mig. Jag sätter mig upp i sängen och virar täcket om mig. "Både jag och Noel betedde oss som svin" fortsätter han och jag nickar långsamt. "Ja" säger jag tyst.
"Men jag kan inte ta att någon snackar så om dig, det är inte schysst alls" säger han och jag tittar upp mot honom. "Lova att du aldrig slår honom igen, okej?"
"Okej, jag lovar" säger han och lutar sig fram så att våra läppar möts.
♡♡♡♡
hejjjj, hoppas allt är bra med er. Ett litet kortare kapitel men sånna behövs också :) hoppas ni tyckte om det.
KRAM
YOU ARE READING
over again ➳ noel flike
Fanfiction"Är du kär i någon?" "Nej, och det har jag inte varit på ett år" säger han, en månad efter att jag gjort slut, precis som om det vi hade inte betydde något som helst för honom. Men för mig...betydde det allt
