over again ➳ noel flike

tjugofyra

Johannas perspektiv

Det har gått några dagar sedan galan och sedan jag såg Noel komma ut med rödgråtna ögon från toaletten. Men tankarna på att det faktiskt är jag som har sårat honom förföljer mig vart jag än tar vägen. Och det börjar ta kål på mig vid det här laget och jag börjar bli galen. Jag vet inte vad jag ska göra. 

Just nu sitter vi inne i studion. Jag sa åt Dante att det kanske inte var någon direkt bra idé om jag skulle komma dit men han insisterade så jag fick svårt att säga nej. Egentligen älskar jag ju att vara i en studio. Killarna har dragit ut för att ta lite luft och om jag fattade allt rätt så skulle Dante röka också. Men jag ville stanna kvar här inne så efter att de lämnat mig ensam plockade jag fram gitarren som hängde på väggen och började spela lite på den. 

Det gick lite sådär till en början men nu flyter det på ganska bra faktiskt. Med mina fingrar trycker jag ner olika ackord samtidigt som jag börjar sjunga på en låt som faktiskt ligger bra i tiden för mig nu. 

A million thoughts in my head
Should I let my heart keep listening? 
Cause up 'til now I've walked the line, 
Nothing lost but something missing

I can't decide what's wrong, what's rightWhich way should I go?

If only I knew what my heart was telling me
Ah-oh, yeahIf only I could read the signs in front of meI could find the way to who I'm meant to beAh-oh, if onlyIf onlyIf only

Every step, every wordWith every hour I am falling inTo something new, something braveTo someone I, I have never been
I can't decide what's wrong, what's right
Which way should I go?

If only I knew what my heart was telling me
Don't know what I'm feeling, is this just a dream?
Ah-oh, yeah
If only I could read the signs in front of me
I could find the way to who I'm meant to be
Ah-oh, if only
Yeah

Am I crazy?
Maybe we could happen, yeah

If only I knew what my heart was telling me
Don't know what I'm feeling, is this just a dream?
Ah-oh

I could find the way to who I'm meant to be
Ah-oh

If only, yeah
If only, yeah
If only, yeah
If only, if only
If only

Jag sjunger ut låten innan jag sedan lägger ner gitarren på bordet framför mig. När jag viker upp blicken förstår jag att jag inte var ensam under tiden jag spelade och sjöng. Framför mig står alla de andra killarna och tittar på mig med häpna ögon. 

"Herregud va du är bra?!" utbrister Ludwig som är först tillbaka in i rummet igen. Han sätter sig ner i samma fåtölj han satt i tidigare och fortsätter att titta chockat mot mig. Jag blir en aning generad och känner hur hela mitt ansikte hettas upp till en enda stor röd tomat. 

"Verkligen, din röst asså wow" lägger Axel till och sätter sig ner i soffan mittemot mig. "Du sjunger som en angel baby" säger Dante och sätter sig intill mig. Han kysser mig på kinden och jag ler tacksamt mot de allihopa. Den enda som inte säger något är Noel, men det förväntar jag mig inte heller att han ska göra. Han går tyst fram till samma soffa som Axel sitter i och slänger sig ner bredvid Axel. 

"Du kanske kan vara med på något track?" föreslår Ludwig och jag ser hur Dante bredvid mig skiner upp till en enda stor sol. "Men ja, fatta så fett?" säger han och tittar exalterat på mig i väntan på att jag ska reagera på frågan. Jag rycker lite på axlarna och ska precis säga något när jag blir avbruten av Noel. 

"Nej, hon är skitkass. Jag vill bara ha feta personer på plattan" säger han känslokallt och det känns som att något slår ett slag mot mitt hjärta. Aj. Hur kan han ens säga sådär?? Trots att jag sänker blicken kan jag fortfarande känna hur Dante som sitter intill mig spänner hela kroppen, troligtvis på grund av ilska. 

"Säg inte så om min flickvän" säger han ilsket och jag ser hur han knyter sin näve. "Fuck you, ni är idioter båda två" säger Noel och det är då det brister för Dante. Han reser sig hastigt upp vilket gör att även Noel reser på sig. De flyttar sig båda två runt bordet och går sedan fram mot varandra med ilskna blickar. 

"Vem fan bryr sig ens om vad du tycker?" säger Dante till Noel och jag kan se hur blixtar skjuts ut genom Noels ögon. Dante är ilsken precis som ett åskmoln och ska jag vara ärlig blir jag nästan lite rädd. Min blick riktas rakt mot killarna som inte har mer än några millimeter mellan sig. 

"Du är en f*cking f*tta" gormar Noel tillbaka och sedan är det precis som att hela världen stannar till. Dante tvekar inte en sekund innan han knyter sin näve mycket hårdare än tidigare och slår till Noel allt vad han har på kinden. Noel slår tillbaka, och ett brutalt gräl har startat. 

Hastigt reser jag mig upp från soffan och börjar gå emot dem. "Sluta" säger jag men det hjälper inte. "Men snälla killar kan ni lägga ner?" fortsätter jag men till ingen som helst nytta alls. "MEN HALLÅ SLUTA DÅ" skriker jag förtvivlat åt dem, men inget händer. Jag ska precis pressa mig emellan dem för att se om det kan få dem att sluta, när någon tar tag om min midja bakifrån och drar mig bakåt. 

När jag vänder mig om ser jag att det är Axel och jag tittar förtvivlat mot honom. "Du ska inte blanda dig i det där, det är för farligt" säger han och jag vänder mig om mot de andra igen. Nu ser jag att Ludwig har tagit sig fram till dem och lyckligtvis lyckats sära på killarna. 

Jag tittar förkrossat på killarna. Först mot Noel, och våra blickar möts. Sedan mot Dante, och våra blickar möts. Efter att jag förtvivlat skakat på mitt huvud går jag med snabba steg ut från rummet och rusar sedan ut från studion och bort från killarna. 

♡♡♡♡
hejjjjj finisar!! 
har suttit och (snart heh) planerat klart alla mina kommande böcker PLUS hur långt det är kvar av alla mina pågående böcker. I mitten av april (typ 15-20) släpps mina nya böcker ;)) är såå taggad!
hoppas att ni tyckte om kapitlet! ni är bäst!
KRAM