Förälskad i dig // Dante Lindhe

T R E

17 APRIL 2019 - ONSDAG

Jag satt i Ludwigs knä i skolans alla soffor. Med oss satt Noel och Axel men Dante visste ingen vart han var.
" Tjoooo brush " Utropade Noel vilket fick oss andra tre att riktiga huvudet mot han som var påväg mot oss. Dante.
När han kom gjorde han ett typiskt killhej genom att slå ihop händerna mot varandra som han gjorde med killarna. När han kom till mig tittade han en snabb blick innan den riktades mot något helt annat.
" Vad gör hon här? " Suckade Dante högt.

" Åhh hej på dig med Dante " Svarade jag sarkastiskt.
Han ger mig en bitchblick och jag himlar som svar med ögonen mot honom innan han sätter sig i en av sofforna med mobilen uppe.

" Dante kan du inte vara lite tre- " Försökte Noel säga men stoppades av att Dantes mobil började ringa. Han lämnade en hög suck innan han gick bort från oss och satte mobilen vid örat.

" Förlåt men what the fuck är hans problem? " Frågar jag irriterat till resten av killarna.

" Vad menar du? " Frågade Axel lite yrt.

" Jamen han är ju så jävla hemsk, han har hällt minst fyra fucking drickor över mig. " Orden lämnade mina läppar innan jag fortsätta prata. " Är det värt att snacka med honom? "

" Try guuuuurl. " Utbrister Ludwig som jag sitter på. Jag slänger en blick mot Dante och ser att han lägger på samtalet när jag styr mina steg mot honom.

När jag väl kommer fram och Dante får syn på mig lämnar han en hög suck. Igen.
" Varför hatar du mig så mycket? "

" Jag tycker bara inte om dig, du äcklar mig. " Sa Dante kallt och när han passerade mig så knuffade han sin axel in i min vilket fick mig att ta ett steg tillbaka. Jag följde efter honom.

" Hur äcklar jag dig då? " Dante stannade upp precis innan han satte sig i soffan med killarna.

" well, vi kan ju säga såhär. Titta på dig själv, jag hade inte frivilligt velat vara med eller i dig. " Yttrade han sig kallt. Jag kunde höra hur Ludwig morrade till att Dante skulle lägga ner.

" Det är lugnt Ludwig, jag går. " Jag gav han ett fakeat flin innan jag styrde mina steg bort från dom. När jag lämnade dom bakom mig kunde jag höra hur alla tre hoppade på Dante och sa åt honom att lägga ner.

Jag kände hur tårarna bara ville rinna ner men jag lät dom inte falla, jag skulle inte gråta, inte denna gång.

Jag, Ebba Nordin brukar aldrig ta åt mig när folk slänger elaka kommentarer men när Dante gjorde det, så kändes det. I mig, det gjorde ont, jag tog åt mig. Jag fattar inte varför jag gör det, men jag hatar det.

Jag trängde bort tankarna och öppnade telefonappen och tryckte in Idas nummer.

- Heeeejjjj!

- Hejhej, vart är du?

- Hemma

- Varför?

- Don't måing so goood

- Men Idaaaaa, kom

- Är du på skolan?

- Mmm

- Men.

- Ida, kom, NU

- Varför?

- KOM

- Vafan då, jag kommer om 10

Sedan klickade hon samtalet. Kände mig lite hemskt som tvingade hit Ida fastän hon var hemma men jag behövde henne nu. Ha någon trygg med mig. Jag var trygg med Ludwig och Noel, självklart Axel också men när jag var med dom behövde jag vara med Dante också. Han gjorde mig inte trygg.

Ida Jolin, kl 13:18
Kom ut till bilen

*läst*

Jag gick ut mot skolans portar och såg mycket riktigt Idas bil det första jag gjorde. Jag öppnade hennes bildörr och satte mig i framsätet bredvid henne.

" Vad är det som är så viktigt att jag måste komma när jag är sjuk? " Frågade hon tröttsamt.

Jag svarade inte utan tittade ut i bilrutan.

" Ebba? "

" Mm. "

" Vad är det? "

" Kan vi åka nånstans? Ba du å jag. Behöver komma bort, tänka på nått annat. Känna mig trygg för en stund. "

" Ebba vad har hänt? " Idas röst var orolig, jag kände hennes blick mot mig.

När jag inte svarade så startade hon bilen och backade sakta ut från Hedbergska vilket var gymnasiet vi gick på.

" Vart vill du åka? "

" Bort. "

" Bort som i? "

" Bort som i långt åt helvete. "

Hon körde efter nån minut ut på E14 och var påväg långt härifrån från Sundsvall.

Efter runt 4 timmar befann vi oss nere i Stockholm. Detta om något var spontant. Vi hade bestämt oss för att gå på Mall of Scandinavia för att roa oss en stund. När Ida hittat en parkering rätt nära köpcentret begav vi oss snabbt dit. Inte många minuter tog det innan vi var inne i MOS som det nu kallas.

Vi började strosa i alla möjliga affärer innan vi bestämde oss för att käka lunch. 3 påsar bar jag och Ida 4. Hon lyckades bra fastän hon nästan var sjuk men hon sa i bilen ner att hon inte ville, eller rättare sagt vägra lämna mig när hon såg på mig att jag inte mådde bra. När vi satte oss ner och fick vår Sushi kom ett välkänt ansikte in med någon inte välkänd kille in.

Sucken lämnade mina läppar.

Vad fuck är oddsen att han är här. Han som nyss var i skolan. Hur är det ens möjligt?!
Mycket riktigt var det ingen mindre än Dante.

—————————————
Vet inte riktigt vad jag ska skriva än utom att jag hoppas just du gillar det jag skrivit hittills & mer än gärna fortsätter läsa!
Puss<33