Förälskad i dig // Dante Lindhe

F Y R T I O E T T

22 MAJ 2019 - ONSDAG

Onsdag och på torsdag var det studiedag vilket innebar jag och Dante hemma hos mig ikväll.

Klockan slog 07:00 och alarmet började dra igång. Tröttsamt tryckte jag på snooze och efter yttligare nio minuter senare tjöt alarmet. 07:09 och jag satte mig upp i sängen och tittade yrvaket runt omkring mig. Tillslut fick jag den orken jag behövde för att ställa mig upp och gå mot garderoben. På kroppen slängde jag på mig ett par svarta jeans och en vitsvart-randig blus med två fickor på brösten. Sträcken på fickorna var inte desamma som resterande på blusen vilket fick det hela att brytas av. Håret lät jag ligga rakt som det var på ryggen och till smink blev det bara lite ögonbryn och en brunaktigare puder. Så mycket annat behövde jag inte, ögonfransförlägning, oerhört fin hy och relativt brun. När klockan slog över 08:14 gick jag ut för att ta bussen till skolan. Den varma majkänslan piskade mig i ansiktet så fort jag öppnade dörren och luften omfamnade min kropp. Förvånansvärt kom bussen i tid så jag gjorde som alla andra gånger, gick in, blippa kortet och sätter mig på ett säte.

Skolan närmade sig och tillslut blev det min tur att kliva av. Jag klev av bussen och gick mot den fantastiska skolan som skulle lära mig allt i världen och det som skulle ge mig en framtid, inte så som föräldrarna säger? Några få hundra meter gick jag innan mina händer snuddade vid dörrarna. Jag möts av samma sak varje dag, ungdomar. Mina steg styrdes mot mitt skåp där jag möttes av en obeskrivligt lyrisk Ida.

" OMG GRATTIS EBBAAAA!!! " Skrek hon lyriskt och kastade sig över mig.

Jag fattade först inte vad hon menade men när det väl slog mig vad hon faktiskt menade fick det mig att avfyra ett leende.

" Haha tack. " Fnissade jag generat tillbaka.

" Du har fucking pojkvän!! HON HAR POJKVÄN, DANTE LINDHE!!! " Skrek hon ut över alla ungdomar och pekade på mig.

Folket i skolan tittade på mig innan ett litet killgäng började jubla och klappa händer som sedan drog med sig hela skolan.

" Vad jublar dom åt? " Frågade Ludwig med fundersam blick och tittade ut över varje ungdom som klappade händer.

Efter honom kom ingen mindre än Axel, Noel och Dante. Min Dante.

" Över att vi har ett stående kärlekspar precis här. " Ida log mot Dante som tittade upp mot henne och sedan mot mig.

" Juste fan, grattis. " Sa Noel som sedan Ludwig instämde med.

" Ja grattis lillpojken min. " Axel hade hoppat upp på Dantes rygg och klämde han i kinden och rörde upp och ner, fram och tillbaka som gamlingar brukade göra.

Dante brast ut i garv över Axels handling som inte långt därefter hoppade av. Dante kom fram till mig och slingrade sina armar om min rygg. Jag drog mina händer runt hans nacke under tiden han sa sitt hej älskling som han viskade och jag drog hans läppar mot mina.

" Hejhej. " Svarade jag lyckligt.

Vi drog ifrån kyssen rätt snabbt därefter då vi hade fyra andra stirrande runt oss. Hade de inte varit för dom hade jag kunnat stått där i timmar med honom. Vi småpratade alla en stund och efter ett tag sa vi alla hejdå och jag med Ida bredvid mig gick till våran lektionen medans killarna gick till sin. När vi kommit in i klassrummet riktades alla blickar mot mig innan de alla brast ut i jubel. Jag stod och tittade chockat på dom medans Ida bakom mig stod och garvade då hon hade sett vad dom menade. Jag kollade fundersamt bak på Ida som nickade mot whiteboard-tavlan. Jag läste rubriken som tog all min uppmärksamhet.

HOV1-HUNKEN DANTE LINDHE HAR GÅTT OCH BLIVIT KÄR

Snabbt var jag fram till datorn och bläddrade ner för att läsa vidare.

Nu har det blivit Dante Lindhe som har gått och blivit betuttad i en tjej. En tjej som tidigare hade en fling med bästisen Ludwig Kronstrand och dessutom är bästakompis med Noel Flike sedan bebisar. Vi tackar Ebba Nordin som fått vår älskade Dante att blivit kär.

Jag läste de sista meningen några gånger fler. Vi tackar Ebba Nordin som fått vår älskade Dante att blivit kär. Vad fan är det för mening? Haha. Efter jag läst klart den lilla artikeln om oss hade vår surlärare Marie anlänt till klassrummet. Vi gav varandra samma bitchblickar som alltid och jag gick och satte mig vid min plats bredvid Rasmus.

" Abooow girl, grattis kompis!! " Sa han glatt och slog till mig löst på axel.

Som svar skrattade jag lite svagt och flinade när Dante kom på tal. Min Dante, min fina fina Dante.
Surkärringen drog igång lektionen och som vanligt lyssnade jag inte på henne. Efter en timme och tre minuter av hennes jobbiga röst led lektionen mot sitt slut och jag var först ut från lektionen då jag vill slippa henne så mycket som möjligt. Jag och Ida gick mot matsalen för att se vad skolan hade att erbjuda denna gång.

" Potatisbullar. " Läste Ida.

Vi båda stannade till några få sekunder och bara tittade på varandra med världens leende innan vi på samma millisekund sprang för livet mot matsalen. Vi stoppades av att vi råkat springa in i fyra killar som var ett huvud längre än oss. Jag tittade upp på dom och möttes av de fyra finaste killarna som finns. Mina tre bästavänner samt min finaste pojkvän.

" Ser man på. " Log Axel och tittade på oss.

" Äter ni nu? " Frågade Ida och kollade frågandes på dom fyra.

" Näe men vi äter mellan lektionerna, vi börjar om 20 minuter. " Svarade Noel som hade armen runt Idas axlar.

" Det är ju liksom potatisbullar satt om vi hade väntat tills det blev vår lunchtid hade dom varit slut och vi skulle behövt äta nån äcklig fisk som extra. " Inflikade Axel snabbt.

Vi tittade allihop på Noels arm runt Idas axlar och alla hade velat sagt något men vi visste att det inte var lönt då de ändå skulle nekat. Men, det syns på dom att det är något. Jag som känt Ida så pass länge vet när hon tycker extra om en kille, hon tittar på honom med tindrade ögon. Något som inte syns när hon tittar på andra killar. Jag ska bara få henne att erkänna det.

" Aha. " Svarade Ida som försökte tränga sig fram genom alla ungdomar genom att försöka slinka sig mellan dom.

En kille vände sig irriterat om över att ha haft en tjej puttandes i ryggen.

" Men vem fan tror du att där? " Frågade en kille som blockade vägen för Ida.

Ida tänkte precis börja käfta emot när hon tittade upp på honom och tittar sedan med en panikslagen blick mot mig. Jag tittar upp på killen som Ida just nu står och tittar chokat på. Hon stod med munnen öppen och bara stirrade, jag har nog aldrig sett henne sådär, så chockad. Jag höjer huvudet mot honom och paniken stiger i kroppen när jag möter ögonen jag inte mött på två år.

———————————————————————————
Puss❤️