Förälskad i dig // Dante Lindhe

T R E T T I O S E X

19 MAJ 2019 - SÖNDAG

Du närmar dig mig, och mina tankar ger mig huvudvärk.
Ska jag?
Ska jag inte?
Ska jag?
Ska jag inte?
Jag tränger bort tankarna om dig och känslorna jag känt kring dig i dessa två veckor och två dagar. Jag gör det hjärtat skriker åt mig att jag ska göra, något som är rätt, känns rätt.
Jag reser mig snabbt upp och börja springa mot dig. När du är väl nära slår jag ut armarna och kraschar rakt in i din famn, där jag är som tryggast. Där jag vet att du aldrig dömer mig, och där jag vet att jag aldrig kommer bli dömd för mina tårar som faller mot din axel.

Dina armar är hårt omslutna om min rygg och den lugnade känslan som jag alltid får från din famn kommer i mig. Känslan som gör mig trygg och får mig att aldrig vilja släppa taget. Det är här jag hör hemma, här jag vill vara, i din famn. Mitt ansiktet är nerborrat i din axel och jag låter de allra sista sista tårarna rinna ner och blöta din hoodie. Jag trycker mig omöjligt närmare dig, rädd för att du ska försvinna från mig. Du drar din hand genom mitt hår flera gånger och ger mig dina lugnade kommentarer jag alltid kommer tro på. Din röst skär in i hjärtat, och stannar där, exakt som hela du gjort. Stannat i mitt hjärta, och du kommer aldrig lyckas komma därifrån.

- DANTES PERSPEKTIV -
Jag fortsätter längs trottoaren efter det kärleksfulla paret gått förbi mig, eller jag gått förbi dom. Det börjar mörkna och natten börja falla in. Inte någon människa skymtas i kvällen då det börjar bli mycket sent. Lekplatserna är tomma, gungorna är stilla, parkbänkarna är tomma, utom en. Jag skymtar en person med händerna för ansiktet och benen tätt intill sin kropp, som om personen gråter. Jo, det gör den.

En känsla av att jag känner igen människan på bänken kryper i mig men jag förtränger den och fortsätter gå. Hela min kropp skriker på mig att jag vet vem det är och tillslut vänder jag mig om och går mot bänken. Jag vågar inte riktigt titta upp mot individen men när jag lyfter upp huvudet och möter tjejens ansikte och våra ögon möts. Ögonkontakten bryts inte, mina steg ökas, hon springer mot mig, drar ut armarna i luften, jag likaså.

Tjejen jag inte sett på två veckor och två dagar.

Du kraschar in i min famn och blir omsvept i en kram. En kram av ren kärlek, längtan, lust och trygghet. En kram som vi båda saknat av djupet av våra hjärtan. Dina armar runt min nacke och mina armar hårt placerade runt din rygg. Ett grepp som jag aldrig kommer släppa. Du trycker dig närmare mig och jag drar in dig mot mig allt omöjligt mer. Dina tårar bildar en pöl på min axel och du gråter fortfarande. Mina " shh " gör dig en aning lugnare och du andas djupare och djupare tills du inte gråter längre.

När du slutat gråta drar du ifrån och tittar rakt in i mina ögon. Du ser blek ut, dina ögon är söndergråtna men ditt leende går inte längre att dölja. En hårslinga har fallit ner över och skymmer dit vackra ansikte så jag tar med två fingrar bort det och placerar det bakom dit öra. Jag tar senare mina händer på dina käkar och trycker dina läppar mot mina. En kyss av kärlek, saknad, lust, sorg men framförallt lycka. Lycka över att vi äntligen är i varandras närhet.

" Förlåt. " Mumlar hon efter kyssen och tittar ner i marken.

En hårslinga faller återigen ner för ditt ansikte och med samma fingrar föser jag bort det bakom örat. Jag placerar några fingrar under din haka och möter dina ögon.

" Du har inget att säga förlåt för, men jag har. Jag ska berätta allt för dig sen. " Säger jag och har mina ögon i dina.

" Jag har saknat dig, så jävla mycket. Det har varit ett helvete utan dig. " Säger hon.

" Jag har saknat dig med hjärtat. " Ler jag.

" Hjärtat... " Säger hon och uppspelar det jag sa.

" Vad? " Frågar jag och bildar några få bleka rynkor på min panna.

" Jag tyckte om när du sa det. " Ler hon och tittar ner i marken.

" Men du är ju mitt hjärta. "

- EBBAS PERSPEKTIV -
Jag tittar ner på våra hopflätade händer och tittar därefter upp mot han och möts av ett oerhört vackert leende, tillhörande en oerhört vacker person.

Oavsett vad Dante än gör mot mig kommer jag alltid förlåta honom. Jag kommer aldrig klara av se låta honom gå, jag behöver honom. Nu är han är med mig igen, och det är det enda som spelar roll just nu. Vi två hand i hand på Faluns gator i natten och allt känns mycket bättre nu när han är här. Han som räddat mig,. Han som kommit och hämtat mig, för att ta mig hem.

Vi satte oss i Dantes bil och han började prata.

" Asså lyssna, jag måste berätta allt. " Började han och drog sin hand genom håret. " Alltså du vet när jag gick ut och rökte på festen? Aa då så kom Olivia och Samuel dit och sa att de skulle splittra på oss. Sen hörde jag någon skrika till och såg dig släpandes av några dom slog dig så jag kastade ciggen och sprang mot dig men kom inte så långt. Sen sa dom att ända sättet att få dom att sluta skada dig var att ta hem Olivia till dig och göra du vet vad. " Sa han och blev tyst.

Jag undvek ögonkontakten så gott jag kunde förens han sa mitt namn.

" Ebba? "

Jag tittade upp och mötte hans osäkra och rädda ögon.

" Jag gjorde det för din skull, jag vet vad Samuel och hans gäng är kapabel till att göra. De hade lika gärna kunnat skjutit dig där och då, så fucked up är dom. Jag gjorde det för att få dig slippa lida. Du vet hur mycket jag hatar henne och jag varken vill att hon är en del i mitt liv eller jag i hennes, usch jag hatar henne. Det vet du ju, så varför i hela helvete skulle jag få till det med henne?! Jo, för att jag vägrar vara faktorn till att du blir skadad. Jag säger det igen, gjorde det för din skull Ebba. "

Jag tittade upp mot honom och log. Jag böjde mig fram mot honom och sökte mig efter hans läppar.

" Att du är här med mig nu är det ända som spelar roll. " Mumlade jag efter vi släppt kyssen.

Jag kysste honom igen och tittade därefter in i hans klarblå vackra ögon som var fylld av lycka.

" Fuck det som hände, det är vi nu. " Sa jag igen och kysste honom för tredje gången. Sedan satte jag mig tillrätta på bilstolen och Dante började köra iväg.

————————————————————————
Åååhhhh han hittade henne!!!!!😍😍😭
Ödet? Slump? Eller vad säger ni?

Puss❤️