F J O R T O N

3K 45 29
                                    

" Eh jag mådde inte så bra och jag mötte Dante påvägen hem så han fråga ifall jag ville ha nudlar och jag är lite fööör svag för nudlar så jag följde med in och käkade. "

Usch fyfan vilken dålig ursäkt. Men det var ju delvis sant faktiskt.

" Eeehh, har ni något att berätta för oss eller? " Frågade Axel lite fundersamt och flackade mellan ögonkontakten med mig och Dante.

" Som vad? Jag skulle aldrig röra någon som Ebba. "

Och där kom den, igen, rakt in i fucking hjärtat. Jag kände hur hjärtat blev tungt och hur det kändes hopplöst igen.

Han vände blicken mot mig och kom fram. Han ställde sig bara någon millimeter framför mig vilket fick honom att titta ned med huvudet medans jag fick titta upp för att kunna möta hans blick. Fick lyfta mitt huvud så högt att det kändes till i nacken.

" Jag skulle inte hålla på med en tjej som dig, och dessutom jag bryr mig inte ens om dig, och det har jag aldrig gjort heller. " Sa han kallt och stirrade in i mina ögon. Han rörde inte en min.

Jag svalde hårt för att inte släppa fram tårarna och höll kvar ögonkontakten med honom.

Sedan tog han sin hand på mitt bröst, och tryckte till, hårt, så jag ramlade ned till golvet.

" Dante för i helvete lägg ner. " Morrade Noel till som flugit upp från soffan efter Dante puttat ner mig.

Axel var snabbt framme vid mig och hjälpte mig sedan upp. Ludwig satt helt tyst kvar i soffan och tittade bara tomt på oss.

" Jag fattar inte varför du pushar bort någon som faktiskt bryr sig om dig! " Utbrast Noel med en aning irritation i rösten.

" Ebba bryr sig inte om mig, varför skulle hon? " Snäser han och spände sina käkar, vilket får mig att bli arg.

" Dante hur kan du ens säga sådär? Mina känslor för dig i nuläget är helt totalt kaos. Hade jag inte brytt mig om dig skulle jag lämnat dig för längesen, jag hade aldrig fortsatt försökt. Och dessutom, skulle du ha kysst en tjej du inte brydde dig om då eller? "

" Håll käften, det var fan du som kysste mig när du fortfarande höll på med Ludwig. "  Och med dem orden sagda känner jag hur Ludwig ställer sig upp vilket får mig att reagera.

" Jasså, ni har fucking hånglat också. I'm fucking done. " Och sedan lämnade han huset, med en smäll.

Det blev en jobbig tystnad när Ludwig smällt igen dörren.

" Du är sjuk i huvudet Dante, sluta var så fucking oklar! " Och med det sagt går jag mot dörren och knockar in min axel i Dantes hårt. Sedan lämnar jag huset, jag också.

Det var en bra bit hem till mig att gå så jag bestämde att gå åt helt andra hållet. Jag är inte direkt så jätte bra på att kontrollera mina känslor när jag blir arg.

" Ebba!!! " Ropar en röst bakom mig och jag hör hur fotstegen springer allt snabbare mot mig.

" Noel nej. " Säger jag och sliter tillbaka armen som han tag fast i när han kom fram.

" Jo. " Svarar han bestämt och drar in mig i en kram.

" Nej släpp mig. " Utbrister jag och försöker dra mig loss men den killen är betydligt mycket starkare än mig och dessutom två huvuden längre vilket gjorde det chanslöst.

Jag slutade kämpa emot och slappnade bara av, rätt i Noels famn. Min lilla Noel, min tryggpunkt sedan jag föddes, här var jag säker.

Vi satte och pratade ute på en sten senare när jag lugnat ner mig. Vi sa inget om Dante. Vi pratade om allt och alla utom allt drama som skapats på senaste veckan. Vi pratade om mamma och pappa, och om jag ska vara ärlig så är Noel den enda som vet om bokstavligen allt om det som hände den natten, den enda jag kan prata om dom två med och det känns normalt. Vi kan prata om massa minnen med dom, när de levde. Han är den jag kan prata med dom om. Än. Vi snackade om Alvin, om skolan, betygen, kärlek, vänskap, allt som vi inte redan visste om varandra. Han fick mig ett leende på läpparna trots allt. Noel fick mig att glömma allt för en stund och ge mig en massa skratt.

Helt ärligt, jag hade aldrig klarat mig genom livet utan honom. Inte ens ord kan beskriva vår vänskap eller allt vi två gått igenom. Noel är allt och jag älskar honom med hela mitt hjärta.

När klockan stod runt 21 bestämde vi oss för att åka hem till Noel. Ja, jag skulle sova över där för just nu ville jag bara vara i trygga händer. Jag är alltid trygg med honom.

Vi satt nu i bilen i en tystnad som Noel strax avbröt.

" Du gillar honom va? "

" Hm, jag vet inte, jag hatar det han gör mot mig men det är något som jag dras till. "

Noel lyssnade och instämde.

" Han gillar dig. "

Han tittade upp från vägen och tittade exakt in i mina ögon och log.

" Håll ögonen på vägen så vi inte krockar igen. " Skrattade jag lite smått.

" Ja, jo, det är sant. " Och Noel vände tillbaka blicken till vägen.

" Men han kan inte gilla mig, inte efter det han sa förut. "

" Ebba, Dante skulle aldrig någonsin i hela hans liv prata känslor med dig om han inte kände något för dig. Aldrig. "
" Dante behöver någon som kan få honom att känna kärlek igen. Någon som aldrig skulle lämna hans sida, och vad du bevisar har du ju inte gjort det. Han behöver en tjej som kan säga emot honom. Och någon som faktiskt älskar honom, och jag vet, att den tjejen är du Ebba. "

Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga utan mitt svar blev bara en suck.

" Du är rätt för honom. " Och med hans ord sagda blev bilresan tyst. 

Jag visste inte vad jag skulle svara honom. Jag vet inte om jag är rätt för honom, jag vet inte om han är rätt för mig. Kanske är det något jag någon gång kommer få svar på?

————————————
Ja vad ska man säga haha?
Hoppas ni fortfarande tycker om boken, puss!

Hurrniiii vad tycker ni om deras album? Jag själv tycker inte om deras låtar längre, de har så många bättre gamla låtar än vad de gjort på senaste. De enda nya låtarna jag gillar är dö ung, neon och hornstullsstrand. Vilka gillar ni?😊

Blir så oerhört glad över era kommentarer! Har så otroligt mycket bra idéer i denna boken, helt sjukt, lääääängtar!!!!😌😊😊

Förälskad i dig // Dante Lindhe Where stories live. Discover now