Förälskad i dig // Dante Lindhe

T R E T T I O Å T T A

Jag och Dante hade stannat utanför Hudiksvalls hotell för att träffa dom andra. När vi väl var på plats såg både jag och Dante att ingen av deras bilar stod på parkeringen. Lite skönt ändå. Vi gick in till hissen och Dante tryckte på våning 11 1000-1200. Väl inne i hotellrummet som han visades sig dela med Ludwig och Valter var tomt. Inga skor, inga jackor, inga kläder, inga mobiler, dom var inte här. Dante började försäkra sig med att dom inte var här genom att kolla badrummet och under tiden satte jag mig på sängkanten. Efter några få sekunder senare blev han synlig i dörröppningen och kom till mig. Han stannade upp innan han sprang emot mig och kastade sig över mig så jag hamnade under honom på sängen.

" Danteeee " Skrattade jag.

Han kröp av mig och la sig på rygg så jag kröp mot honom och la mig på hans bröst. Sakta började han pilla med mitt hår och jag började dra på hans bröst. Mitt silkeslena hår som drogs mellan Dantes alla fingrar. Antalet minuter vi låg där är oklart, kanske två minuter, en halvtimme, två timmar?

Svaga röster började höras utanför hotelldörren och hela jag spände till när jag förstod att det var dom.

" Ta det lugnt. " Sa Dante lugnt och smekte mig på armen, men jag kunde inte lugna mig.

Mitt hjärta var på högvarv.

& där öppnades dörren.

"'Eyy hurrni Dantes skor är här, och någon annans...? " Sa Ludwig fundersamt till dom andra.

Snabbt var Dante på fötter och blev synlig i dörröppningen.

" Vart Fuck har du varit bror? " Utbrast alla killar och omfamnade honom i en kram.

" Dante vart tog d- EBBA?!!!!?!!? " Noel hade fått syn på mig och kastade sig över mig.

Snabbt låg jag underst med Noel över mig och strax därefter kom Ludwig och Axel. Inte långt därefter kände jag ännu mer tyngd över mig då Ida och Valter hade hoppat upp på killarna.

" Eyy hurrni chilla lite! " Ropade Dante för att jag inte skulle göra mig illa.

Jag låg där längst under med fyra stora killar av mig plus en tjej och jag kunde knappt andas.

" Jag kan knappt andaaaas! " Skrattade jag och försökte få bort Axels fingrar då han fått för sig att börja kittla mig.

Efter en stund hoppade de alla av mig och jag kunde sätta mig upp. När jag väl satt upp möttes jag av en Gustav med tårar längs kinderna. Av att se honom så ledsen fick ångesten att börja växa och tårkanalerna att rinna. Jag ställde mig upp och kastade mig i hans famn.

" Förlåt. " Viskade jag fram.

" Vart har du varit? " Mumlade han i mitt hår.

" Jag ska berätta allt. "

Vilket jag senare på kvällen gjorde. Jag berättade allt från när jag sprang från mitt hus till att jag tog första bussen för att sedan möta på Karin och hoppa på hennes buss. Jag berättade när vi köpte mobilen och checkade in på hotellet och bodde där i två veckor tills dagen kom när jag skulle ut på promenad. När Ida ringde till att sedan Dante kom och hämtade mig. Mitt farväl till Karin när jag råkade kalla henne mamma. Jag berättade om alla djupa samtal vi haft och hur bra vi kom överens.

" Och nu är jag här. " Skrattade jag lite smått stelt som ett avslut av min berättelse.

" Det är lugnt Ebba, mamma förstår. " Sa Gustav och försökte låta tröstande.

Som svar nickade jag bara lite smått. De sa inte så mycket mer utom att Karin var en ängel från himlen, en person alla behöver i sitt liv.

Vi satt och småpratade om lite allt möjligt tills klockan blev 17:37 och vi bestämde oss för att åka hem. Var ju ändå skola imorgon. När alla tagit sina få saker de haft med sig och Valter checkat ut oss tog vi bilarna hem. Dante som körde sin bil hade med mig, Noel och Ida. Ludwig körde Axel och Valter. Gustav körde Lina. Dante skulle sova hos mig inatt.

Efter cirka en timme och 23 minuter hade vi kört hem Ida och Noel och vi stod parkerad på vår infart. Gustav och Lina hade redan hunnit hem innan oss så dörren stod öppen och välkomnade mig hem efter två veckor.

" Dante jag vågar inte. " Mumlade jag med spänd kropp när jag låg med huvudet på hans bröstkorg och lekte med hans magmuskler.

" Du vågar älskling, jag är med dig hela tiden. " Sa han tillbaka och jag kände när han gav mig en puss i hårbotten. " Vad är du rädd över? " Frågade han efter en kortvarig tystnad.

" Samuel och Olivia. " Sa jag kort och snabbt.

" Var inte rädd för dom, det är du och jag mot världen och ingen någonsin kommer kunna ta mig från dig. " Sa han vilket fick mig att lyfta huvudet och söka mig efter hans ögonkontakt. Jag hade ena underarmen på madrassen för att kunna lyfta upp mig själv och den andra armen liggandes på Dantes bröst.

" Är det verkligen du och jag mot världen? "

" Ebba, du behöver inte vara orolig för dom, vi skyddar dig. " Sa han och böjde sig fram för att söka mina läppar som han snabbt hittade.

Han svarade inte på min fråga?

Sedan somnade vi, tillsammans, hans armar runt min midja och jag kunde inte känna mig mer tryggare.

- DANTES PERSPEKTIV -
Ebba hade precis somnat, min arm var hårt runt hennes midja. Jag personligen kunde inte somna.

Jag var alldeles för nervös. Imorgon skulle jag berätta för Ebba. Detta kommer avgöra allt. Och jag har ingen jävla aning om hur hon kommer ta det.
————————————————————————
Tror ni dom är tillsammans nuuu?🥰

Men vad tror ni Dante kommer berätta?:/