2.4 - it's a test?

230 12 7
                                    

"Camellia"

"So wait you can talk to your dead brother?" Frågade jag honom.

"Yeah, but he's an angel now so I prefer saying that he's a angel instead of dead. It makes it sounds better." Sa han och skrattade lite.

Efter att ha pratat med Michael i vad som kändes som en evighet så hörde jag ett högt ljud. Det var på något språk som lät som Latinska.

"Camellia et Michael! Ita ut de corpore tuo, amen veni. Tu scis omnia et quomodo inter se mutuo sentire. Ex Maria corpus assumpsit Camellia sic quaerendum esse quod ei dimittat. Michael, et in laqueum vobis viam necesse camellias corpus elit Niklaus de lumbis tuis possim. Fere sero fortuna memineris."

"What the fuck is it saying?" Frågade Michael mig och jag visste exakt vad det betydde.

"It says: Camellia and Michael! To get out of your own bodies so must all truth come out. You must know exactly everything about each other and how you feel about each other. By Caroline has taken over your body Camellia so you have to find something that can make her give up. Michael, you are trapped in your and Camellias body right now must find a way how you can get out Niklaus from your body. Good luck and remember that it's almost too late." Sa jag och Michael bara stirrade.

"For the first it sounded like a mission... for the second there is to little time for you to get to know all of me... And for the third why has Caroline taken over your body and Niklaus mine?"

"I read in a book that Niklaus had been together with a girl named Marlene that looked exactly like me. But that Marlene was evil so she turned him into a statue and the only way to get him alive again was to give him an another body. Caroline was or is madly in love with Niklaus so after she'd find you she'd gave him you body...." Nu stod Michael där och gapade, igen.

"Do you know how freaking weird that sounds?" Frågade han mig och jag vara skrattade.

"Well yeah, but it is the truth" sa jag och satte mig ner på golvet och lutade ryggen mot väggen.

"So shall we start telling each other what we feel about each other?" Frågade han nervöst och satte sig bredvid mig. Jag nickade och tog ett djupt andetag.

"I like you Michael, possibly more then I should but yeah..." Han mungipor drogs upp.

"That is kind of funny because I like you to" sa han och det fick mig att le lite. Bara tanken av att han gillade mig var som en svärm av fjärilar i min mage.

"You have no idea of what I want to you or actually with you. Your body is amazing and please don't ever hurt your body by dragging a blade on you wrist, it won't help." Jag drog honom närmare och satte mig i hans knä.

"You know what? If you didn't sounded like a pervert I would've kissed you but nah...-" Hans läppar tycktes mot mina. Jag stönade lite och kände sedan hur hans läppar formades till ett leende.

Innan han drog sig ifrån kyssen så föll allting på plats. Varför skulle det stå i en bok här inne om exakt vad som hade hänt för typ en dag sedan? Detta kan inte vara en slump, detta är förmodligen ett test eller något. Jag måste få reda på det men hur ska jag kunna berätta för Michael utan att faktiskt säga det med ord om det skulle vara så att någon tjuvlyssnade på oss?...

Jag var inte galen eller var jag?....

<•>•<•>•<•>•<•>•<•>•<•>
Så denna novell börjar dra sig mot ett slut, ett oväntat sådant. Ni kommer säkert att bli as arga på mig haha.

Gissa vad?!?? TODAY IS MY BITTHDAY BITCHES! I denna stund så är BITCHES mer menat som my crazy ass readers! Eller något sånt(;

Hoppas ni gillade detta kapitel!

Gilla och kommentera för min skull för jag fyller ju trots år idag (:

Btw efter att jag har skrivit klart Speak efter att ha skrivit klart denna novell så har jag redan påbörjat en novell med Calum Hood vid namn Bite och en som ligger på skrivbordet och väntar på att bli skriven på men ingen mer än Niall Horan och den heter Fight.

Btw tack för att ni har tagit upp Camellia till 1K! Love you!

Xx,-Haxxenly

Camellia »m.c«Donde viven las historias. Descúbrelo ahora