~ The Companions ~

~ Del trettio ~

Den goda frukosten gör mitt mätt och belåten och nu sitter jag på baksidan av Jorvaskr där vi brukar träna.

Elwin och Athena kommer och sätter sig mitt emot mig.

"Vad sa kungen?" Frågar jag.

Elwin tar ett äpple. "Han skulle skicka trupper till Falkreath och runt om i skogen där." Säger Elwin mellan tuggorna.

"De skulle vara extra vaksamma, och skicka trupper till Winterhold med." Lägger Athena till.

"Bra." Nickar jag.

Winterhold. Winterhold. Winterhold...

De förtjänar inte trupper, inte vakterna, eller någon som har med avrättningarna att göra.

Edward och Farkas kommer också och sätter sig. "Vad gör ni?" Frågar Farkas.

"Inget speciellt.." Svarar Athena.

"Vad roligt." Skrattar Edward, som jag också gör.

"Vad ska vi göra?" Frågar jag med ett leende och ser på alla vid bordet.

"Jag hörde att vi måste få tag i något heligt varulvsföremål som vi behöver här." Säger Athena.

"Sa Kodlak det?" Frågar Elwin medan han äter sitt äpple. "Ja." Svarar Athena.

"Vart får vi tag på den?" Undrar Farkas och ler förväntansfullt.

"Vampyrerna har den, jag vet vilken byggnad de har den i så vi kan bara rida dit nu." Berättar Athena och förbereder sig på att gå.

"Då drar vi." Säger Edward och vi ställer oss upp. Elwin kastar iväg sin äppelskrutt och vi går mot stallet för att ta varsin häst.

~

Vi travar raka vägen mot vampyrernas gömställe och jag börjar se en stor stenbyggnad men facklor på väggarna. Vi hoppar av hästarna och smyger fram mot en buske. Jag och Athena drar varsin pil och skjuter en vampyr rakt i huvudet. Han faller sakta ihop och vi smyger fram till byggnaden. Vi drar våra svärd och är redo att slåss innan vi öppnar porten.

Vi går med tysta steg i en korridor av sten och kommer fram till ett rum.

"Inkräktare!" Ropar några vampyrer och springer snabbt som blixten mot oss.

Farkas slår ner en av dem med sitt gigantiska svärd medan Edward spetsar en annan. Jag och Athena hugger i alla vampyrer vi ser och Elwin står längst bak och skjuter dem mitt där deras hjärtan sitter.

Det är ingen vampyr kvar i rummet och vi sänker våra vapen.

"Det var en strid det." Pustar Farkas ut.

Jag ser massor av tortyrmaskiner som har använts på varulvar och blir skakis i benen.

I en bur lite längre bort sitter en varulv i sin vargform inlåst och flåsar. Jag skyndar mig genast mot dörren men dem är låst.

"Här är en nyckel!" Säger Athena och springer mot mig för att låsa upp.

De andra kommer också mot buren.

Vi öppnar gallerdörren och låter den stiga ut. Den börjar morra och lyfter sin päls och vi backar så långt vi kan.

"Den har blivit galen av att vara inlåst!" Säger Elwin. Den kommer mot oss och försöker riva oss och tar tar fram mitt svärd och försöker blocka den.

"Lugna dig!" Ropar Athena mot varulven.

Den sätter sig ner efter en stund och ändrar helt form. Nu är den en människa, med kläder på som tur är, och försöker ställa sig upp.

"F.. förlåt, jag.." Säger han. Jag sänker mitt svärd och vi går sakta mot honom.

"Det är okej, jag förstår att det måste vara hemskt. Hur länge har du varit här?" Frågar Edward.

"Jag vet inte, kanske ett år?" Svarar han. "Jag tror att jag heter Hadvar." Tillägger han.

"Hadvar? Du är ju en av oss!" Säger Farkas. "Är han?" Frågar jag och ser noggrannt på honom.

"Han försvann spårlöst förra året, och nu är han här!" Säget Athena förvånat.

"Vi måste få hem honom, Elwin, du kan väl ta med honom till Jorvaskr?" Frågar Edward och Elwin nickar.

"Vi fortsätter." Säger jag.