Tamara låg på marken med en filt invirad i sig. En överviktig man med grått hår och glasögon stod böjd över Tamara.
Jag stod på avstånd från Tamara och kollade hur hon ungefär mådde.
Tamara reste sig plötsligt upp och såg halvvaken ut när hon vred sig för att se Taylor och jag.
- kom vi måste fortsätta. Sa jag och viftade hit Tamara med handen.
- nu?..redan?... Sa Tamara och kisade mot solen som sakta trängde sig närmare oss.
- ja. Sa jag och närmade mig Tamara för att hjälpa henne upp. Jag tog tagi Tamaras arm och drog upp henne, Tamara såg lite halvt beredd ut för hons ben var mycket vingliga.
Jag krokade sedan ihop min hand med hons och släpade ut henne från tältet. Taylor kollade förvirrat på mig.
- ni har väll inte bråttom till något? Sa han och tog mig i armen för att vänta på han.
- jo mina vingar... Dom är i mycket dåligt skick.. Sa jag tystlåtet.
- jaha så ni ska hitta kyrkan för att få tillbaka dom? Sa Taylor.
- ja.
- men det är tyvärr super farligt.. Ni kan inte riskera det! Sa Taylor. Direkt efter hörde jag en mörk röst
- jag kan följa med.. Sa den överviktiga mannen som innan var vid Tamara. Hand glasögon hade glidit ned på nästippen på honom.
- nej Grego sa Taylor och nickade nej. Men mannen som visserligen hete Grego höll nog inte med.
- det är jag som är en av dom som tagit sig över.. Sa Grego och andades högt.
Först såg Taylor häpen ut men sedan nickade han.
- och vem är du? Frågade jag Grego.
- jag är Grego och har bott här hela mitt liv, jag vet hur ni kan ha en chans att komma över. Sa Grego och gick närmare mig så hans mage gungade upp och ned.
- tro mig. Sa han och kastade hans andedräkt som luktade kokt morot av någon konstig anledning.
- okej vi måste gå nu. Sa jag för jag ville hinna och strida min strid. Annars sätter jag alla andra i min strid och det är orättvist för mig. Tamara hade nu piggnat till och ställt sig upp på egna ben.Vi hade fått lite överlevnads grejer som mat och tält ifall något skulle gå fel och två pistoler och en kniv, såklart var det jag som hade en pistol och Grego. Jag hoppad man kan lita på honom iallafall. Sedan sa vi adjö till alla och Taylor så gick vi ut på andra sidan,
VOUS LISEZ
You are My Angel
FantasyJosefin vet något men vill inte. Hon vill bara sudda bort allt. Men man kan inte sudda bort något man aldrig sett förut. Från ett vanligt Liv blir detta till hons helt nya overkliga fantasifulla liv. Josefin stöter på nya upplevelser och kulturer. H...