Nu har jag förstört allt

41 2 0
                                    

Jag vaknade upp. Kände mig inte det minsta trött eller ledsen. Jag var pigg och glad istället. Här ville jag bo livet ut. Det fanns bra sällskap och fint landskap som hjälper varandra. Skyddar oss från det hemska lömska tellus. Dom som offrar sinna liv för att vi ska sitta och vara på mobilen och röka och förstöra vår fantastiska jord.
Här skulle alla få se och aldrig vilja lämna. Lämna till och med kära och nära för det. Som jag gjorde. Fast jag hade inget kvar. Det här är nuet för mig.

Jag reste mig upp och kollade mig omkring. Solen hade inte gått upp än så det var ganska mörkt. Alla sov. Bruno var vänd åt Tamara och Benjamins håll. Tamara låg tätt intill Benjamin invirade i samma filt. Jag brydde mig inte alls om det. Jag reste mig försiktigt upp så dom andra inte skulle vakna. Sedan gick jag ut från kojan. Det var en fantastisk utsikt från vår koja. Jag stod och höll på ett räcke som var utanför vår koja. Kollade på utsikten och kände mig lycklig. Stjärnorna var fortfarande uppe så dom gnistrade och visade bilder. En såg ut som en vagn som kom från affären där man lägger sinna varor i.
Jag stod där ganska länge. Natten var stilla. Jag körde steg bakom mig men vände mig inte.
Jag visste att det var Bruno. Stegen kom närmre och personen lutade sin överkropp på räcket. Personen knäppte sinna händer. Det var inte Bruno. Jag kollade på personen. Det var Benjamin. Jag vände snabbt tillbaka blicken. Men kände Benjamins valp blick.
- heeej sa Benjamin.
- hej.. Sa jag och kollade ned på minna fötter. Jag skämdes för att jag varit så arg och elak mot honom men sa inget.
- du Alison.... Jag är ledsen att detta hände dig... Sa Benjamin. Han försökte säga något men jag hörde inte.
- vadå hände dig? Sa jag och kollade på honom.
- ja... Asså att det hänt mycket tråkiga saker dig och händer detta i ditt paradis. Sa Benjamin. Paradis? Nu är han bara töntig.
- aa jag håller med svarade jag irriterat.
Benjamin vände sig helt mot mig sedan och tog minna händer. Jag kollade på honom och vände mig till honom.
- du.. Alison det jag vill säga är att jag är ett svin.. Jag fattar inte att jag kunde göra så.. Förlåt mig.. Kan du förlåta mig? För det kan inte jag.. Sa Benjamin han kramade sedan mig. Det kändes lite konstigt men okej. Allt kändes nästan konstigt med Benjamin. Jag kramade om honom också. Det gick snabbt innan jag hörde en ljus irriterad röst
- vaddar håller du på med Alison?! Och Benjamin vad är ditt problem!!? Jag släppte snabbt taget om Benjamin och backade 2 steg. Det var Tamara. Tamara var riktigt arg nu. Man såg det på hons nerböjda ögonbryn och gapande mun som skrek " alla är helt fucking sjuka förutom mej " Benjamin kolade på mig och suckade. Sedan slog han ut armarna och gick in i kojan. Jag stod kvar och skämdes. Nu hade jag förstört Benjamins liv.. Jag såg sedan Bruno som prisis vaknat av Tamara. Jag gnuggade med sinna knogar på hans ena öga.
- dom skulle prata lite.. Sa Benjamin och gäspade. Jag lyssnade och hörde skrik från Tamara och sedan att Benjamin försökte lugna ned henne. Mer skrik än prat.
- vad hände här igentligen? Sa Bruno.
- joo.. Vi förlåte bara varandra och det var det! Sa jag. Jag ljög inte.
- okej jag ska inte lägga mig i. Sa Bruno och gäspade igen. Det är det som är bra med Bruno att han aldrig gör något värre och tänker före han säger och gör något. Efter en lång stund och många gäspar blev det äntligen tyst. Tamara kom ut med maskara som runnit ned för kinderna. Läppstiftet var utkladdat. Hon grät lite mer som om hon stönade. Bruno gick in i tältet och jag antar att jag var tvungen att gå till Tamara. Jag gick intill henne och funderade vad jag skulle göra.
- du.. Tamara... Vi har inte haft en ganska bra start.. Men förlåt mig.. Sa jag.
- jag håller med men du är en idiot. Sa Tamara och kramade mig. Hon grät nu igen. Maskara hade säkert kommit på min tröja. Jag klappade på hons rygg. Vad annars skulle jag göra det kändes konstigt.
- det är ändå slut mellan oss för detta har hänt innan. Sa Tamara och backade och torkade bort tårarna. Vadå innan? Jag var nyfiken nog att jag frågade
- aa asså andra tjejer har han kramat framför näsan på mig och en kysste han. Sa hon och torkade sin maskara på sin vita långarmade tröja hon lånat av Benjamin. Aha en player som man säger. Tänkte jag.

Tamara hade gått ned med Bruno för att smaka på frukosten som några gubbar gjort. Jag tänkte förlåta Benjamin igen. Benjamin kom ut. Han var röd i ögonen. Klart han gråtit.
- Benjamin förlåt mig.. Sa jag och kollade på honom allvarligt. En tår från hans öga löpte ner för hans kind när han blinkat.
- nu är vi kvitt iallafall sa Benjamin strax efter han skrattade sedan lite och torkade bort tåren.
- jag menar det! Sa jag sedan
- jag vet sa Benjamin och kramde mig och sedan följde mig ned. Benjamin var en bra kompis och så.

När vi gick där ned för stegen sa jag
- vi förblir bara vänner nu okej? Jag kollade ned
- ja visst Ali sa Benjamin och torkade sin sista tår.

You are My AngelDonde viven las historias. Descúbrelo ahora