Middagen med mamma och Jake gick bättre än jag väntat mig. Mamma frågade massa frågor, både till mig och till Jake, vissa pinsamma och andra inte. Som helhet skulle jag nog i alla fall säga att det blev bra. Hon verkade gilla honom och jag tror att hennes åsikter om honom har ändrats ganska mycket efter bara en timme i samma rum som honom.
Jake verkar lättad när vi har ätit klart och vi sitter uppe på mitt rum igen. Än så länge har vi inte sagt ett ljud om middagen och alla frågor mamma frågade men jag vet att det kommer komma förr eller senare.
"Det var... Lite pinsamt." Säger jag tillslut och kollar upp på honom.
Han fnissar lite och nickar. "Jag fattar inte att hon frågade om jag var oskuld eller inte, min mamma hade nog aldrig frågat något sånt, och hon är expert på att ställa pinsamma frågor." Skrattar han. Jag känner hur mina kinder hettar till och jag tittar snabbt ner på mina händer som ligger i mitt knä. Jake flyttar sig närmare och lägger ena armen om min midja och drar in mig mot honom.
"Jag har dock en fråga jag skulle vilja ställa." säger han efter ett tag. Det bästa jag han förmå mig att göra är att nicka.
"Vill du bli min flickvän Amanda?"
Det blir tyst. Jag vet vad jag vill svara och jag kommer förmodligen också att säga det till honom när jag har fått min hjärna att sluta snurra.
"Jag vet att du gjorde slut med Ryan för bara några dagar sedan och jag förstår om du vill vänta lite, men snälla Amanda bara säg någonting." Fortsätter Jake när jag inte svarar.
Jag lutar mig fram mot honom och innan han hinner säga något annat har mina läppar mött hans. Till en början är de en lugn kyss men sedan fördjupas den och vi måste tillslut dra ifrån för att få luft.
"Jag tar det som ett ja!" Säger han och vi båda ler mot varandra. Vi umgås ett tag till innan mamma praktiskt taget kastar ut Jake ur huset.
Jag somnar lycklig och med ett leende på läpparna den kvällen. Jag drömmer om mig och Jake och hur det är vi mot resten av världen.
Nästa morgon vaknar jag och ler åt tanken på att jag är tillsammans med Jake och att vi går på samma skola. Det är konstigt att jag aldrig har sett honom där om man tänker efter men samtidigt hade jag ju bara ögon för Ryan innan. Med glada steg går jag ner och äter frukost och gör mig i ordning för skolan. Evelina möter mig halvvägs till skolan och känner direkt av att jag är på bra humör.
"Varför på så bra humör? Jag hörde att du har gjort slut med Ryan, borde du inte vara ledsen eller arg då?" Frågar hon. Så fort jag hör hans namn försvinner mitt goda humör och ersätts av ilska. Jag hade glömt att han också går på vår skola och att vi har samma klasser.
"Jag gjorde slut med honom och jag har blivit tillsammans med Jake, du vet vem Jake är va?" Svarar jag och fejkar att jag fortfarande är lika glad som innan hon nämnde Ryan.
"Är du!? Jag visste att ni skulle passa bra ihop! Jag är så glad för din skull! När blev ni tillsammans? Vet Ryan om det? Oh Herregud vad kul det måste vara för dig!" Hon hoppar fram nu, helt upprymd av nyheterna.
"Vi blev tillsammans sent igår kväll, det är därför jag inte ringde dig direkt efter. Jag vet inte om Ryan vet om det men jag tror inte det, Vadådå?"
"Vet han inte om det? Men kommer han inte bli typ superarg när han får reda på det?" Frågar hon bekymrat.
"Ärligt talat bryr jag mig inte om han blir arg eller något, det är hans eget fel att han var otrogen och att jag gjorde slut. Om han inte hade gjort det hade vi kanske fortfarande varit tillsammans. Vem vet?" Vi har kommit fram till skolan och går in genom dörrarna och genom korridoren fram till våra skåp.
Någon minut senare kommer Jake fram och lägger armen runt min midja och pussar mig lätt på huvudet. Jag ler och kramar honom tillbaka. Man kan känna hur blickarna är på oss. Jag fattar inte varför, det är inte så att vi är öppet otrogna eller hånglar ihjäl varandra. Orsaken till allt stirrande förklaras strax efter då Ryan kommer upp till oss.
"Vad tror du att du håller på med Jake?" frågar han mörkt och jag känner hur jag stelnar till.
"Jag kramar om min flickvän, vad ser det ut som?" Svarar Jake och tar ett hårdare tag om min midja. Jag möter Evelinas blick och det står 'panik' nästan bokstavligt talat i hennes panna. Jag besvarar blicken med ett skrämt ansiktsuttryck innan jag vänder mig mot Ryan som ser ut som att han är redo att smälla till Jake vilken sekund som helst.
"Hon är inte din flickvän, hon är min." Säger Ryan genom sammanpressade käkar. Det är nu jag lägger mig i.
"Nej jag är inte "din". Jag gjorde slut med dig för en anledning och nu råkar det vara så att jag och Jake är tillsammans, det är bara att förstå det!" Säger jag argt och blänger på Ryan som verkar ha blivit surare för vare ord jag sa.
Innan jag vet ordet av så har hans knytnäve smällt till Jake på kindbenet. Allt händer väldigt snabbt och efter bara någon minut ligger båda på golvet och brottas samtidigt som de med jämna mellanrum smäller till varandra på ställena de kommer åt. En visselpipa hörs över hela korridoren och rektorn pressar sig fram genom ringen av elever som har samlats kring scenen.
"Vad har vi här då?" Säger han och drar isär Jake och Ryan. Han fortsätter och prata. Tillslut ber han oss alla tre komma med in på hans kontor. Jag följer försiktigt efter killarna och stannar till lite innan jag går in till rektorns kontor. Detta är första gången jag är här och jag skulle aldrig trott att det skulle vara för att två killar bråkade över mig.
"Har någon av er lust att förklara vad det hela handlade om?" Frågar rektorn när vi väl har satt oss ner i stolarna framför hans skrivbord.
YOU ARE READING
Att Hitta Den Perfekta!
RomanceAmanda Eriksson är 16 snart 17 år och går första året på gymnasiet. En dag börjar en ny kille i hennes klass, Ryan Nielsen. De blir genast vänner och lite senare även ett par. Vad händer då när Ryan gör några stora misstag och hans exbästis kommer t...