"Baby, jag har tänkt på en sak", mumlade Felix.
"Vadå?" frågade jag och vände mig om mot honom.
Jag stod vid spegeln i mitt rum och granskade min rödflammiga hals. Felix låg i sängen med händerna bakom huvudet. Flinade mot mig.
"Jag vill tatuera mig", sa han.
Jag skrattade lågt och gick fram till sängen igen. Direkt reste han sig till sittande ställning och drog in mig i sin famn.
"Har du någon idé på vad du vill tatuera in då?" frågade jag nyfiket.
Jag la mig som en boll i hans famn och tryckte mina läppar mot hans hals. Han nickade lätt och placerade sina läppar mot min hjässa.
"Jag vill ha dina initialer här", mumlade han och pekade på insidan sin högra handled.
Hans idé fick mitt hjärta att smälta. Han log vilket fick mig att le. Hårt kraschade jag mina läppar mot hans. Han skrockade lågt.
"Jag vill göra det så fort som möjligt", sa han ivrigt.
"Borde du inte kolla med dina föräldrar innan du gör det?" frågade jag.
"Fuck vad de tycker, jag gör vad jag vill med min kropp", yttrade han sig bestämt.
Jag skrattade högt. Han kramade om mig hårdare.
"Lillen är en rebell", flinade jag.
"Du skulle bara våga kalla mig för lillen igen", muttrade han. "Vi vet båda två att jag är typ dubbelt så lång som dig."
"Visst, du är en bra bit längre än mig, men jag är äldre än dig", svarade jag retsamt. "Och så har jag inte kallat dig lillen på hur länge som helst, så jag tänker börja göra det bara för att du hatar det."
Han satte handen över mitt ansikte och muttrade någon svordom som jag inte riktigt hörde.
"På tal om den där tatueringen, hur kom du på att du ville ha just mina initialer?" frågade jag. "Och är du säker på att det är det du vill ha?"
"Jag älskar dig, Oscar. Du vet att du är den enda som får mig glad, jag vill att du lämnar ett permanent märke på min kropp", sa han. "Okej nu blir jag hur cheesy som helst, jag måste sluta."
"Min finaste ängel", mumlade jag och tryckte hårt mina läppar mot hans.
Jag vände om mig på mage i hans famn. Jag kände riktigt känna hur han log brett. Mina händer lades på hans handleder och hans armar låt om min rygg. Den ynkliga lilla kyssen jag påbörjat blev bara intensivare och intensivare. Felix tunga smektes mjukt mot min.
"Mm, bland det bästa jag vet", mumlade han lyckligt.
"Jag trodde att det var att ligga som var det bästa du visste", svarade jag retsamt.
"Det tycker jag också om, speciellt om det är dig jag får ligga med", sa han och öppnade sina ögon.
"Jag tar det som en komplimang, älskling", skrattade jag.
Han förflyttade ner sina händer till min rumpa. Klämde försiktigt åt och log.
"Jag skulle inte ha någonting emot att få ligga med dig nu", sa han med låg röst.
"Felix din kåtbock", skrattade jag. "Du har redan varit på min hals, det får räcka – i alla fall för nu."
"Tråkmåns", muttrade han och tryckte sin kind mot min.
-
Hej jag sitter och fikar på ett café på Djurgården så detta är väldigt stelt att skriva atm.
Vad gör ni? Hur mår ni?
Åh hallå!!! Jag har köpt ett par nya vans, fattar ni min lycka?? Aldrig varit såhär lycklig. Eller jo, kanske.
Rösta och kommentera för mer, så blir jag glad och ett till kapitel kommer snabbare ;)
Hoppas ni har en fin dag! Ni är bäst, puss och kram ❤
YOU ARE READING
468 kilometer » foscar
FanfictionSkickat från: felix <234 Tid: 06:32 "Varför skulle distansen behöva förstöra oss?" Skickat från: Mig Tid: 06:32 "Tillsammans är vi starka, Felix" De fanns bakom varsin skärm, fyrahundrasextioåtta kilometer ifrån varandra. Det enda som fick dem att h...