468 kilometer » foscar

L

"Nej, nej, nej", viskade Felix när han såg mitt tåg komma inrullandes på perrongen.

Han kramade om mig hårdare och hårdare. Jag kunde knappt andas på grund av hans hårda grepp. Hans läppar träffade min panna gång på gång.

"Du får inte lämna mig, jag kommer inte klara mig utan dig", mumlade han med tårar i ögonen. "Jag kommer sakna dig."

"Felix min älskade ängel", yttrade jag mjukt. "Tillsammans är vi starkare än någon annan. Distansen är ingenting som förstör oss."

Han tittade ledset på mig. Släppte lätt på den hårda kramen. Han tittade trött på tåget.

"Du är redan bäst i din klass, du behöver inte vara i skolan", försökte han.

"Jag har redan varit borta en vecka för mycket från skolan, hjärtat", skrattade jag. "Men mitt tåg åker, jag måste gå."

"Jag vill inte lämna dig", mumlade han.

Jag la händerna på min pojkväns kinder. Gav hans mjuka läppar en kärleksfull kyss. Log mot honom.

"Vi ses snart igen, älskling", försökte jag.

"Lovar du?" frågade han ynkligt.

Jag skrattade tyst. Den gulliga och ynkliga versionen av Felix var ganska rolig.

"Jag lovar", svarade jag. "Så vi säger inte hejdå, vi säger vi ses snart min ängel."

"Vi ses snart, baby boo", mumlade han med ett försiktigt leende.

Jag lät mina läppar träffa hans en sista gång innan jag sprang mot mitt tåg. Jag tog snabbt en ledig plats och tittade ut mot perrongen. Nedanför fönstret stod Felix. Han satte sin hand mot fönstret. Jag log och satte min hand mot hans.

"Jag älskar dig", såg jag honom mima.

Precis när jag tänkte mima tillbaka samma fras så började tåget åka. Jag såg hur Felix försökte springa med tåget, men tillslut blev det för svårt.

Jag drog upp min telefon med en suck. Drog mig in på Instagram. Bestämde mig för att lägga upp någon bild som jag hade tagit under min lilla vistelse i Göteborg. Efter ett tags letande bestämde jag mig för att lägga upp en bild på Felix, han stod under Älvsborgsbron. Ett brett leende fanns på hans läppar, han hand var i hans hår.

Jag kommer ihåg hela den stunden så väl. Jag hade sagt till honom att han såg ut som ett marsvin då hans hår hade blåst till en mittbena, det hade fått oss båda att gapskratta. Därav fanns hans hand i håret, ett brett leende på hans läppar, och jag tog fotot.

"@/oscarenestad: Att efter två veckor lämna min älskade ängel gör ont i hjärtat :("

Några minuter hann gå innan jag såg att han hade sett bilden. En gilla-markering och en kommentar hade han lämnat.

@/felixsandman: JAG ÄLSKAR OCH SAKNAR DIG SÅ SÅ SÅ JÄVLA MYCKET BABY BOY"

Hans kommentar fick mungiporna mina att röra sig uppåt. Istället gick jag in på min och Felix meddelandekonversation.

Skickat från: Mig

Tid: 19:03

"Älskling?"

Skickat från: felix <234

Tid: 19:03

"Hej baby"

"Kan du komma tillbaka typ nu???"

"Jag behöver dig"

Skickat från: Mig

Tid: 19:03

"Åh hjärtat, jag önskar jag kunde"

"Jag skulle vilja vara med dig hela tiden, om jag kunde"

"Jag tänkte säga att vi kan träffas igen på påsklovet, men jag kom på att jag ska bort då"

Skickat från: felix <234

Tid: 19:03

"OSCAR FUCK YOU"

"Nu blev jag jätteledsen"

"Distansförhållanden suger"

"Själva förhållandet är det bästa men distansen suger"

-

Jag ger er ett till kapitel idag för att jag är snäll, tror jag.

Hur har eran dag varit då? Vad har ni hittat på?

Min dag var inte så bra, jag har inte gjort ett skit förutom att känna mig osäker, ugh. Jag har bara tittat på serier och så ska min kväll fortsätta.

Jag skulle vilja gå ut med min hund, för mig själv. Jag skulle behöva det, få vara för mig själv, men jag mår inte bra fysiskt för att orka.

Gud vad jag längtar tills när jag är i Skåne. Då kommer alla mina problem försvinna för i alla fall en vecka.

Jag ska sluta klaga på er bekostnad, men jag har typ inget annat ställe att kunna klaga på.

Hoppas ni mår bra, för jag vill verkligen att ni mår bra. Ni är så otroligt viktiga och värdefulla.

Åh juste, tack för +17k reads, det betyder så mycket!

Så, ni vet att ni är bäst, ni vet att jag vill att ni har en bra dag. Puss och kram ❤