468 kilometer » foscar

LXXII

Jag lät mina fingrar trippa över Felix ena underarm. Pressade mina läppar mot hans nakna bröst. Gosade mig in mot hans halsgrop och log brett för mig själv. Det var bland det bästa som fanns att ligga i hans vältränade famn.

Jag kände hur han sträckte på sig, hade han vaknat? Försiktigt vände jag upp ansiktet mot honom och såg att han mycket riktigt var vaken. Han gäspade och drog mig närmare sig.

"Vad är klockan?" mumlade han med hes morgonröst.

"Halv tio", svarade jag och såg på klockan som var placerade på ena väggen i mitt rum.

Han suckade trött och la ansiktet mot min hjässa. Jag försökte vända mig om på mage i hans hårda grepp. La hakan mot hans hals.

"Nej det där är obekvämt", muttrade han.

Han satte sig upp vilket resulterade i att jag satt i hans knä med benen flätade om hans rygg. Han blinkade till och tryckte sin näsa mot min.

"Baby, jag har tänkt på en sak", yttrade han sig tillslut.

"Berätta för mig min ängel", sa jag med ett leende.

Jag la händerna på hans underarmar och sträckte på kroppen. Felix skrattade lågt och gav mig en lätt kyss mitt på munnen.

"Nu när du är klar med skolan kan du väl egentligen göra vad du vill?" frågade han.

"Alltså, faktum är att jag har sökt till lite olika högskolor", mumlade jag försiktigt.

"Ännu mer skola?" suckade han. "Du är den nördigaste nörden jag har träffat."

Jag skrattade bara, brydde mig inte om hans lite nedlåtande kommentar. Han skakade bara på huvudet.

"Var har du sökt någonstans då?" frågade han ledsamt.

"Jag sökte här i Stockholm, så sökte jag i Uppsala – och dit kan jag ju pendla", förklarade jag. "Och så sökte jag på ett till ställe i sista sekund, i Göteborg. Om jag skulle komma in där lovade mina föräldrar att vi skulle köpa en lägenhet."

Det såg nästan ut som att hans haka skulle ramla ner från huvudet hans. Jag tog tag i hans haka och stängde hans mun. Ett brett flin placerades på mina läppar.

"Om du bara driver med mig så kommer jag slå dig", sa han med allvarlig stämma.

"Jag är allvarlig, älskling", sa jag och kysste hans läppar lätt.

Hans leende blev bara större och större. Han kramade hårt om min kropp.

"Jag älskar dig så mycket", sa han lyckligt.

"Och jag älskar dig", svarade jag glatt.

-

Jag har tvättat min matta idag, är det konstigt? I alla fall så ska jag lägga tillbaka den på golvet nu, om den är torr. Varför berättar jag ens det här haha?

Någonting jag inte förstår är det här nya pokemon-spelet som alla hypar över. Vad är poängen med det?? Jag fattar ingenting??

Vad gör ni då honeys? Vad har ni hittat på idag? Mer relevant, hur mår ni? Ni ska veta att ert mående går före allting, jag vill att ni mår bra!

Jag ska spendera min kväll liggandes i min säng, tittandes på serier, leta upp ny musik, skriva och bara ta det lugnt. Om någon undrar alltså haha...

Hoppas ni har haft en fin dag! Ni är bättre än bäst, puss och kram ❤