När jag och mamma sitter på bussen hem från er piper min mobil till.
Jag blickar ner på skärmen och ser att du skickat mig ett sms. Min puls höjs direkt och jag känner mig orolig. Efter kyssen pratade vi knappt något. Jag vågade inte och ville kanske inte riktigt heller. Du verkade skämmas och ville nog undvika mig också. Ändå gav du mig den snabbaste kramen man kan tänka sig när vi skulle gå. I och för sig var det din mamma som fick dig ge mig en, men i alla fall."Oscar, låtsas släkting.." har skickat dig ett sms."
Jag öppnar det.
Oscar, låtsas släkting:
"Jag skäms Felix. Så fruktansvärt mycket. Du förstår inte.., förlåt mig.
Jag vill inte att vår vänskap som vi typ lyckats få ihop ska falla totalt nu. Men jag fattar verkligen om du tycker jag är sämst för det är jag.Bara förlåt."
Jag svarar inte, utan släcker skärmen och trycker ner mobilen i fickan. Jag behöver tänka.
|| Hejsan igen! Ett litet kort kapitel❤️
Men jag vill också informera er om att min uppdatering här förmodligen kommer bli sämre kommande vecka..
Min kompis kommer på besök och ska bo hos oss! Så jag kommer vilja ge henne mer av min tid och därför inte kunna sätta av lika mycket tid till Wattpad. Ledsen för det. Men jag ska försöka uppdatera så ofta jag kan ändå! Skulle sakna er för mycket annars ju!Jag hoppas ni har en mysig kväll nu. Kram på er ❤️
YOU ARE READING
Att älska dig || Foscar
FanfictionVi borde kanske inte egentligen. Men vi gör det ändå; Vi älskar varandra.