misstag eller mirakel?

Kapitel 12

Jag sprang och sprang med klumpen i magen och med tårarna längs mina kinder.
Jag stannade inte en sekund förrän jag kom till Majas lägenhet. Jag knackade på dörren och hämtade andan medan jag väntade på att hon skulle öppna.

Dörren öppnades och jag skulle precis slänga mig i Majas famn men stoppade mig själv när jag insåg att det inte var Maja som stod i dörröppningen. Det var Daniel, Majas pojkvän. Tanken slog mig att han faktiskt hade flyttat in. Jag hade varit så inne i mina egna tankar så jag hade inte träffat Maja sedan dagen då jag hade varit hos Ryan första gången.

Han blev förvånad över mitt ansiktsuttryck och jag såg att han inte riktigt visste vad han skulle göra.
"Vad har hänt?" frågade han mjukt. Jag skakade på huvudet.
"Var är Maja?" stammade jag fram.
"Hon är och handlar" svarade Daniel. Jag suckade och drog handen genom håret.
"Kom in" sa han mjukt och klev åt sidan. Jag gick direkt in till vardagsrummet och kröp upp i soffan. Daniel kom och satte sig bredvid mig. Han tittade på mig med en medlidande blick.
"Vill du ha någonting?" frågade han mjukt. Jag skakade på huvudet och snyftade till.
"Nej, tack" svarade jag svagt.
"Vill du berätta varför du är så ledsen?" frågade han.
"Helst inte förrän Maja kommer" mumlade jag. Daniel nickade sakta.

Han sträckte sig efter en filt som låg i fåtöljen bredvid soffan och la den över mina ben. Jag försökte mig på ett leende mot honom och han log tillbaka.
Sedan satt vi där, i varsin ände av soffan, helt tysta. Jag snyftade till då och då, men mina tårar hade tagit slut.

Tjugo minuter senare öppnades ytterdörren.
"Babe, jag är hemma. Sätter du på ugnen?" ropade Maja från hallen.
"Älskling, kommer du in till vardagsrummet?" ropade Daniel tillbaka.
"Jag ska bara plocka in varorna" ropade Maja.
"Nej, kom in här. Jag tar varorna" ropade Daniel bestämt. Jag log tacksamt mot honom. Han log tillbaka.
Maja kom in i rummet. Daniel nickade lätt mot mig och Maja förflyttade sin blick mot mig. Mina ögon vattnades igen och Maja såg medlidande på mig.
"Men Milly, vad har hänt?" utbrast Maja och kom fram till mig. Hon drog upp mig på fötter och omfamnade mig.
Jag hörde hur Daniel gick iväg, förmodligen för att packa in varorna.

Maja släppte från kramen och vi satte oss ner i soffan mittemot varandra.
"Berätta!" beordrade Maja mig. Jag tog ett djupt andetag.
"Mamma och pappa kastade ut mig ur huset" mumlade jag stammandes. Maja spärrade upp ögonen och satte handen för munnen.
"Varför gjorde dem det? Vad har du gjort?" utbrast hon förvånat. Jag bet mig i läppen och var tyst ett tag.
"För att jag är gravid och vägrar göra abort" viskade jag lågt, knappt hörbart.
Maja var tyst ett bra tag. Hon var förvånad.
"Med den där killen som pappa förbjöd dig att träffa? Skolans fuckboy?" frågade hon tillslut. Jag nickade och började återigen gråta.
Maja skakade på huvudet och drog in mig i hennes famn.
"Åhh, älskade lillasyster" viskade hon i mitt öra. Jag släppte ut mina tårar på hennes tröja.
"Du flyttar in här, okej?" viskade hon.
"Får jag det?" frågade jag svagt.
"Självklart!"

"Kom nu, vi ska äta middag" sa Maja tillslut och släppte från kramen. Jag torkade mina tårar. Sedan gick vi hand i hand till köket.
Daniel var klar med maten och hade precis dukat klart. Han log mot oss.
"Du, Daniel? Milly flyttar in hos oss ett tag, är det okej?" frågade Maja när vi hade satt oss ner.
"Absolut" svarade Daniel. Jag log tacksamt mot hon.
Maja gav mig en blick som frågade om hon fick berätta för honom. Jag nickade.
"Milly är gravid och hon blev utslängd från våra föräldrars hus för att hon inte vill göra abort" berättade Maja för Daniel. Han tittade medlidande på mig. Jag bet mig i tungan för att inte börja gråta igen.
"Vi hämtar dina grejer imorgon" sa Daniel. Jag nickade och log.

Dagen efter väckte Daniel mig och Maja med frukost på sängen. Jag hade fått sova i dubbelsängen med Maja eftersom jag var så ledsen, Daniel fick sova i gästrummet.
Medan jag och Maja åt frukost, åkte Daniel iväg och hyrde en bil så att vi kunde flytta mina grejer.

När jag och Maja hade ätit färdigt så åkte vi, tillsammans med Daniel, hem till mamma och pappa. De båda var hemma och lediga eftersom det var lördag. Egentligen ville jag inte träffa dem, men jag behövde mina grejer.

Vi knackade på och bara några sekunder senare öppnades dörren av pappa. Hans arga ansiktsuttryck gick inte att förneka.
"Vi ska hämta Millys grejer, hon får ju tydligen inte bo här" sa Maja med näsan i vädret.
"Milly och Daniel, ni kan väl gå upp och börja packa? Jag ska prata lite med mamma och pappa" sa Maja utan att vända blicken mot oss. Hennes blick var fäst vid pappas och pappas blick var fäst vid hennes.
Utan att säga något gick jag och Daniel upp till mitt rum. Vi började packa ner alla kläder och saker i papperskassar.
Maja pratade fortfarande med mamma och pappa. Vi hörde gång på gång att någon av dem höjde rösten.

Tillslut var jag och Daniel klara. Vi hade packat ner allting och ställt in alla kassar i bilen. Maja var kvar i huset så vi gick in för att hämta henne. Genom att följa de högljudda rösterna hittade vi dem i köket. Mamma grät, pappa var arg och Maja var frustrerad.
"Älskling, kom. Vi åker hem" sa Daniel mjukt och gick fram till Maja. Han ställde sig tätt bakom henne och greppade tag runt hennes midja. Hon brast ut i tårar och vände sig om. Hon tryckte sitt ansikte mot Daniels bröstkorg.
Daniel började sakta, men säkert, leda henne utåt. För en kort sekund mötte jag först mammas och sedan pappas blick. De båda gav mig besvikna blickar. Innan jag också brast ut i tårar, skyndade jag mig ut ur huset.

•••
Sen uppdatering, segt kapitel.. Förlååååååt!!! Men jag lovar, det blir bättre!! Sluta inte läsa för det kommer komma drama, kärlek, hat, tårar och mycket, mycket mer!!!
Kommentera vad ni tycker om boken!!!
Puss & kram <3