misstag eller mirakel?

Kapitel 30

Det hade gått några dagar sedan jag och Tyra flyttade in i Ryans lägenhet. Det kändes visserligen tomt eftersom jag inte hade bott själv med Tyra någon gång, men det gick ändå bra. Fast att det var Ryans lägenhet och jag bara bodde där tillfälligt så kändes det som hemma.

Jag hade inte berättat för någon att Ryan var på sluten ungdomsvård. Varken Maja och Daniel, Elsa eller mamma. Jag sa att han skulle bo hos sin morbror i fyra månader och att han ville att jag skulle hålla koll på lägenheten och att han då erbjöd mig att flytta dit. Och alla gick på det.

Jag och Tyra var på promenad. Vi hade precis varit på ett fik där jag hade köpt te och nu var vi påväg hem. Mitt fokus låg på Tyra som sov så sött i vagnen.
Helt plötsligt kände jag hur någon stötte in i mig. Personens stöt fick mig att tappa tekoppen rakt ner i marken. Teet skvätte upp på mina skor och ben, och likaså på personen som stötte in i mig.
Förvånat tittade jag upp och mötte en orolig blick från ett par gröna ögon. Han drog handen genom sitt ljusbruna, lagom långa hår. Tveksamt bet han sig i läppen och höjde ögonbrynen.
"Förlåt, asså verkligen. Jag skulle sett mig för" utbrast killen tillslut.
Jag log bara vänligt.
"Det är lugnt" sa jag mjukt.
"Låt mig köpa en ny kopp te till dig" sa killen. Jag tror att det var menat som en fråga men det lät mer som ett påstående. Jag log och slog ner blicken.
"Tack, men nej tack. Jag ska nog dra mig hemåt" svarade jag.
"Jo, du hade ju mer än halva koppen kvar. Vänta här" sa killen och joggade iväg mot caféet några meter från där vi stod.
Jag skrockade och satte mig ner på en bänk i väntan på att killen skulle komma tillbaka.

Efter några minuter kom han joggandes tillbaka. Han hade två koppar i handen. När han fick syn på mig sittandes på bänken log han och saktade ner. Han kom fram till mig och sträckte fram en av kopparna till mig. Jag log tacksamt medan jag tog emot den.
Han satte sig ner bredvid mig under tystnad.
"Vilket gulligt barn. Är ni systrar?" sa killen tillslut, för att bryta tystnaden.
Jag skrattade till och skakade på huvudet.
"Nej, det är min dotter faktiskt" sa jag stolt.
"Jaså?" sa killen, en aning förvånat. Jag log och flyttade tillbaka blicken till honom efter att ha tittat på Tyra.
"Såå, är du och pappan tillsammans?" frågade killen tveksamt, han försökte låta en aning nonchalant men jag kunde se att han var väldigt intresserad av svaret.
Jag bet mig i läppen.
"Inte just nu, det är lite komplicerat" mumlade jag kisade med ögonen. Jag drack ur mitt te och killen gjorde detsamma.
"Du då? Du har inget barn eller så?" frågade jag ironiskt för att ta oss ur den stela stämningen. Killen skrockade och skakade på huvudet.
"Inte än" svarade han. Jag log.

"Hur gammal är du?" frågade killen för att starta en ny konversation eftersom den andra dog ut.
"Jag har precis fyllt sexton. Hur gammal är du?" sa jag vänligt.
"Arton" sa killen.
"Har du körkort?" frågade jag.
Killen nickade och drog upp bilnycklar ur byxfickan.
Jag höjde ögonbrynen och gav honom en avundsjuk blick.
"Åhh, jag längtar verkligen tills jag skaffar körkort. Det är så enkelt att bara kunna åka utan att behöva passa tider och sådant" sa jag längtande.
Killen skrockade svagt och nickade.
"Det är väldigt smidigt och bra" konstaterade han.
"Du får säga till om du behöver skjuts någonstans" flikade han in. Jag log tacksamt.

"Tack för teet och pratstunden. Men jag måste dra vidare" sa jag tillslut och reste på mig. Killen gjorde likadant och nickade med ett leende som svar.
"Det var ett nöje" sa killen artigt innan vi gick skilda vägar.

Inte förrän han var bortom synhåll kom jag på att vi inte hade frågat om namnen. Vad hette han? Vem var han? Jag var nyfiken och intresserad. Fast att jag egentligen skulle behövt ligga lågt på killfronten så kunde jag inte motstå att känna mig en gnutta intresserad av att träffa honom igen. Men hur skulle det gå till? Jag visste varken hans namn, nummer eller någonting annat.
En uppgiven suck lämnade mina läppar.

•••
Ohhhhh.. Vad tror ni händer nu då? Kommentera vad ni tycker!!!! Och glöm inte att rösta!!
(OBS, för er som han se kapitlet först, jag ändrade bild på killen!!!)
Puss & kram <3