Emma och Adrian

Kapitel 26

Förlåt för jag uppdaterar sent denna gång.

Kommer publicera nästa kapitel redan imorgon. Så njut. Tack för ni läser! :')

Adam höll Emmas hand i sin och skyndade sig in med henne upp till hennes rum.

"Så farligt var det inte!" Fnittrade Emma.

Adam skakade på huvudet hopplöst. "Det var hemskt."

Hon satte sig på sängen och Adam satte sig bredvid henne med ett roat flin.

"Så nu vet du det."

Emma lade huvudet på snedd och såg på honom frågande. "Vet vad?"

Adam kom närmare henne och kysste hennes läppar mjukt.

"Allt."

Emma fnissade och höll händerna mot hans bröstkorg och höll honom lätt ifrån sig.

"Vad menar du med 'allt'?"

Adam såg på henne roat och rätt som det var så tog han tag vid hennes fotleder och drog till. Helt plötsligt hamnade hon på rygg i sängen med Adam lätt över sig på knä.

"Jag älskar dig." Sa han nu och återigen böjde han sig ner och kysste hennes läppar.

Dem orden. Emma smälte lätt inombords och hon gjorde inget mer än besvara kyssen mjukt.

Snart så kände hon Adams händer smeka vid hennes höfter, uppåt innanför hennes tröja och innan hon visste vad så var han påväg att dra av henne den.

"Adam..." Skyndade hon sig och tog genast tag med sina händer vid hans armar för stoppa honom från att ta av henne kläderna. "Jag vill inte."

Adam rynkade pannan hårt.

"Vadå vill inte?" Han lät riktigt förvånad. "Jag sa ju nyss att jag älskar dig?"

Emma ryckte på axlarna. Det krävs mer än så. Fråga Adrian bara.

"Du kan inte bara säga att du älska mig, sedan direkt efter försöka..." Hon hittade inte orden till det.

"Knulla dig?" Fyllde Adam i.  

Fel ordval.

Emma puttade lätt undan honom och han skrattade åt henne.

Då väl hon satte sig upp för sedan gå upp från sängen så tog Adam armarna om hennes midja och drog ner henne igen.

Först skrek hon till men sedan kände hon hur hans händer var innanför hennes tröja, men inte för att ta av den.

Hon började skratta högt då han gav henne kittlande känsla i magen med sina händer.

Han brottade ner henne i sängen och fortsatte ta kontrollen över henne genom att kittla henne.

Deras skratt blandades ihop och snart som det var hördes en smäll vid dörröppningen.

Emma försökte sluta skratta med Adam slutade inte.

"Adam!" Skrattade hon. "Sluta!"

Han fortsatte kittla henne och Emma vred sig medan hon skrattade utan paus.

Snart så hördes en högre duns så dörren till rummet stängdes.

"Hon sa sluta." Fräste Adrian.

Adrian. Adam slutade kittla Emma direkt och han såg över axeln och fick syn på Adrian.

Han kunde inte låta bli att flina mot Adrian.