För att jag älskar dig Draco

273 12 1
                                    

Draco
------------------------------------------------------
Livet var inte bra nu, Pansy och alla andra frågar vad som har hänt om och om igen. Alla antar att jag försökte begå självmord och när alla pratar om det så verkar det ganska frestande. Det ända som håller ljuset uppe är hon. Varje gång jag ser henne så känner jag hur lycka och värme sprider sig i kroppen, men den värmen tar snabbt slut när jag inser hur farligt det är för henne att vara med mig. Vi umgås bara i hemlighet där ingen ser. Vi kan till exempel när ingen ser smita iväg på en lektion i skötsel av magiska djur, vi kan vara i biblioteket sent på kvällarna när ingen annan är där och vi kan vara i astronomitornet.
En kväll när vi satt högst upp i tornet.
"Varför är du med mig!" Frågar jag.
"För att jag älskar dig Draco" svarar hon och jag ryser till när hon säger ordet älskar.
"Hur kan du älska mig efter allt jag har gjort mot dig?" Säger jag. Hon ligger med huvudet i mitt knä och jag leker med hennes hår.
"För att jag nu vet vem du egentligen är. Jag har alltid fått lära mig att ge folk en andra skans"
"Det är snällt"
"Varför vill du inte att vi ska synas tillsammans?" Frågar hon och vänder huvudet mot mig.
"För att jag vill skydda dig" svarar jag.
"Vad är det du behöver skydda mig ifrån?"
"Ifrån allt det onda i min värld"
"I din värld? Vi lever i samma värld" hon satte sig snabbt upp.
"Nej det gör vi inte, din värld är oskyldig och fin medan min värld är mörk och ond"
"Draco du är inte ond"
"Jo det är jag! Du har ingen aning om vad jag har gjort!" Skriker jag och reser mig snabbt upp.
"Bevisa det, bevisa att du är ond!" Skriker hon tillbaka och reser sig lika snabbt upp.
"Visst, men hata mig inte!" Säger jag och drar upp min vänstra tröjärm.

"Är du en?!" Säger Hermione innan hon springer ut ut tornet

К сожалению, это изображение не соответствует нашим правилам. Чтобы продолжить публикацию, пожалуйста, удалите изображение или загрузите другое.

"Är du en?!" Säger Hermione innan hon springer ut ut tornet. Fan, nu har jag förstört den kansen.
------------------------------------------------------
Hermione
------------------------------------------------------
Jag visste inte vart mina ben bar mig men helt plötsligt var jag i ROR (room of requirements).
Det fanns en soffa med kuddar i, en stor kanna med rykande thé och en stor hylla med böcker. Jag föll ner i soffan och jag grät. Varför behövde han vara en sån? Frågade jag mig själv. Varför var den killen som jag är kär i en dödsätare?
När jag vaknade nästa morgon så kände jag att jag behövde kräkas. Jag kollade i panik efter någon hink eller toalett och helt plötsligt så kom det fram en toalett framför mig. Jag sprang mot den och hann precis fram.
------------------------------------------------------
Draco
------------------------------------------------------
Resten av veckan och veckan efter det så ignorerade Hermione mig helt. Jag gav henne en lapp på trolldryckslektionen där det stod att jag var ledsen för att ha sårat henne men hon rev bara sönder lappen utan att kolla på den. Hon pratade bara med mig om hon behövde på lektionerna och om jag ens nämnde vad som hade hänt så slutade hon direkt att lyssna. Jag väntade på den dagen när Dumbledore skulle berätta att jag har blivit relegerad för att vara en dödsätare men det hände aldrig. Jag hade varit alldeles säker på att Hermione skulle berätta för någon om vad jag är men det gjorde hon tydligen inte.
------------------------------------------------------
Hermione
------------------------------------------------------
Jag hade bestämt mig för att berätta för Ginny. Jag visste att om jag inte gjorde det så skulle hon bli jättearg.
"Ginny kan jag prata med dig lite?"
"Visst"
"Enskilt?" Säger jag och vi går upp till våran sovsal.
"Vad är det?" Frågar Ginny.
"Jag måste berätta en viktig sak" säger jag och vi sätter oss på min säng. Jag börjar berätta allt om att jag är kär i honom och vad han är.
"Är du säker?!" Frågar Ginny oroligt när jag har berättat klart.
"Helt säker, jag såg det själv" svarade jag. "Du lovar väl att inte berätta?" Lägger jag till.
"Jag vet inte 'Mione, han är en dödsätare och är farlig för oss alla"
"Han kommer inte skada någon! Jag känner honom och jag vet att han aldrig skulle göra något mot någon!"
"Aldrig göra något mot någon? Varför har han då kallat dig för smutsskalle och förolämpat min familj i alla år?"
"Han har en fasad han måste bibehålla, jag kan lova att varje gång han har tvingats förolämpa någon så har han ångrat det"
"Okej jag tror dig, men om han nu är som du säger, varför vill du då inte förlåta honom?" Säger Ginny.
"Jag... Jag vet inte" säger jag. Ginny hade en poäng, jag sitter här och försvarar Draco men jag vägrar förlåta honom. Varför vill jag inte förlåta honom?
"Jag måste gå nu, jag har lektion" säger Ginny och avbryter mina tankar.
"Okej, lova att inte säga något!"
"Jag lovar" säger hon och går ut.
"Jag måste hitta Draco!" Tänker jag och går mot slytherins uppehållsrum. Jag är nästan där när jag känner att någon drar i min arm och jag hamnar plötsligt i en städskrubb.
"Vem är det?" Frågar jag och vänder mig om. "Draco! Draco jag är så så..."
"Tyst, vi kan prata on det här sen. Möt mig i ROR idag klockan sex så förklarar jag allt"
------------------------------------------------------

PAUSAD!! Dem vackra gråa ögonenМесто, где живут истории. Откройте их для себя