PAUSAD!! Dem vackra gråa ögonen

Det gör inget, du kan gråta

Draco
------------------------------------------------------
Jag visste inte om hon skulle komma men jag satt iallafall där och väntade. I ROR så fanns där just nu en soffa, en säng och ett fat med torra kakor. Jag hade inte riktigt tänkt igenom det här men jag ville inte hålla det hemligt för henne nu när hon visste vad jag var. Jag satt i soffan med nerböjt huvud när jag plötsligt hörde dörren öppnas och Hermione kom in.
"Hej" sa hon och satte sig på sängkanten.
"Jo jag vill bara att du ska lyssna hela tiden utan att avbryta" sa jag och hon nickar. "Du vet ju att jag är en dödsätare och du vill troligtvis aldrig mer prata med mig men jag vill bara förklarar att jag inte hade något val. Far har sedan jag för första gången åkte till Hogwarts tjatat om att jag ska bli som honom. Nu när jag fyllde sexton så tog han med mig till Herren och jag blev utan att kunna välja det dödsätare. Jag har ett uppdrag, ett uppdrag jag måste slutföra om jag inte vill att Herren ska döda både mig, far och mor. Jag måste döda Dumbledore" jag såg mot Hermione och såg att hon grät.
"Jag förstår att du hatar mig men jag ville bara förklara" fortsatte jag.
"Jag hatar dig inte" nästan viskar hon.
"Va?" Är hon allvarlig, jag säger att jag är en dödsätare och hon hatar mig inte!
"Jag älskar dig fortfarande" det var som att hela jag stelnade till när hon sa dem sär orden. Jag kände hur en tår rann ner från min kind och jag torkade snabbt bort den.
"Det gör inget, du kan gråta" sa Hermione. "Du ser ju mig gråta hela tiden" hon reste sig upp och gick emot mig. Jag gick fram mot henne och hon kramade mig hårt. Jag kramade henne tillbaka och jag kände hur det en kort sekund var som om mitt liv läkte ihop.
"Jag älskar dig" viskade jag i hennes öra.
"Jag älskar dig mer" viskade hon och helt plötsligt känner jag hur hennes läppar kysste mina. Jag kysste henne tillbaka och helt plötsligt så låg vi båda bredvid varandra i sängen. Ni kan ju gissa vad som hände😏
------------------------------------------------------
Hermione
------------------------------------------------------
Jag klev in i rummet och såg hur Draco höjde sitt huvud och tittade på mig.
"Hej" sa jag tyst och satte mig på kanten av sängen som stod mitt i rummet.
"Jo jag vill bara att du ska lyssna hela tiden utan att avbryta" sa han och jag nickade. Han berättade om hur och varför han är en dödsätare och jag kände hur tårarna bara väntade på att få rinna från mina ögon. Det var inte förens Draco berättade om hans uppdrag som jag kände hur tårarna långsamt rann ner för mina kinder.
"Jag förstår att du hatar mig men jag ville bara förklara" avslutade han med. Jag såg hur orolig han såg ut att vara över vad jag skulle säga.
"Jag hatar dig inte" sa jag tyst. Jag älskar honom.
"Va?" Sa han och han såg hur förvånad och förvirrad ut som helst.
"Jag älskar dig fortfarande" sa jag och jag såg hur en tår som han snabbt torkade bort rann på hans kind.
"Det gör inget, du kan gråta" sa jag och reste mig upp. "Du ser ju mig gråta hela tiden" jag gick emot honom och han gick emot mig. Jag kramade honom hårt och jag ville aldrig att han skulle släppa mig.
"Jag älskar dig" viskade han i mitt öra.
"Jag älskar dig mer" viskade jag tillbaka och kysste honom.
------------------------------------------------------
Draco
------------------------------------------------------
Jag vaknade nästa morgon och såg att Hermione redan hade gått. Jag kollade på klockan, 08.34. Fan skolan har redan börjat. Jag klär snabbt på mig och kollar mitt schema som säger att jag har försvar mot svartkonst. Bra, tänker jag. Då gör det inget att jag kommer sent, Snape skulle ändå inte sätta någon frånvaro på mig.
Jag går snabbt till Slytherins uppehållsrum och hämtar mina böcker och går sedan mot klassrummet. Jag går in och alla tittar på mig.
"Bra att du är här nu mr. Malfoy" säger Snape med sin kalla känslolösa röst. Jag sätter mig på en ensam bänk längst bak i klassrummet. Lektionen går snabbt och jag uppfattar nästan inget om vad vi pratade om.
"Kom nu ihåg att alla här inne som inte går i Slytherin har en läxa att skriva två pergament om vampyrer" säger Snape och alla suckar.
"Varför har inte de från Slytherin läxa?" Frågar en kille från Hufflepuff.
"För att de inte behöver det, 10 poäng från Hufflepuff" svarade Snape och log elakt. Alla gick ut ur klassrummet och gick mot sina uppehållsrum.
"Hej Drakie" sa Pansy bakom mig.
"Har du inte gett upp på mig än?" Säger jag och suckar. Varför kan hon inte förstå att jag inte vill vara tillsammans med henne?
"Vad menar du?" Frågar hon.
"Att jag inte vill vara tillsammans med dig!"
"Gö...gör du slut med mig?" Sa hon och börjar gråta.
"Ja det gör jag" sa jag och gick snabbt iväg.
"Mr. Malfoy!" Hörde jag någon säga bakom mig. Jag vände mig om och såg McGonnagal stå där.
"Vad är det?" Frågar jag.
"Jo jag vill bara berätta att alla prefekter ska träffas på Dumbledores kontor imorgon innan middagen"
"Okej" säger jag. McGonnagal går iväg och det gör jag också. Jag går mot mitt uppehållsrum men tar en omväg för att få gå förbi tjocka damen och då kanske få prata med Hermione. Precis när jag går förbi porträttet så öppnas det och jag var nära på att bli träffad. Jag tittar mot öppningen och där kommer Potter och Weasley ut.
"Vad gör du här Malfoy?" Frågar Harry.
"Går förbi, stör det er?" Säger jag kallt.
"Det stör mig att du finns" säger Ron.
"Detsamma Weasley" jag ska precis gå när jag ser någon annan komma ut ur porträttet. Snälla sig att det är Hermione! Men såklart är det inte det utan det är Weaslette. Jag vänder mig om och ska precis gå när hon säger.
"Malfoy, kan jag få prata med dig?"
"Varför vill du prata med honom?" Frågar Ron argt och förvånat.
"Bry dig inte!" Säger hon och går mot mig.
"Vad är det?" Säger jag kallt.
"Kom" säger hon och börjar gå. Jag vet inte vad jag ska göra så jag följer efter.
"Jag vet inte varför 'Mione är kär i dig men jag tänker inte förstöra det" säger hon.
"Varför skulle du inte förstöra?"
"För att 'Mione är min bästa vän, men om du gör minsta lilla för att skada henne så kommer jag döda dig!"
"Jag kommer aldrig skada Hermione!" Säger jag. Varför skulle jag göra det?
"Bra" säger hon och går iväg.
------------------------------------------------------
Hoppas ni tyckte att detta kapitel var bra! Förlåt ifall det blir lite hoppigt men jag skriver inte allt vid samma tidpunkt.

//A true Dramione fan