PAUSAD!! Dem vackra gråa ögonen

Brevet får svar

Draco
------------------------------------------------------
Det har gått över en vecka och Hermione har inte ens sett på mig. Vad har jag gjort?
Jag måste skydda henne, eller iallafall berätta för henne att far kommer att försöka döda henne.
Varför? Varför behövde Pansy skriva brevet?
Jag går ner till frukosten och sätter mig ensam på ena kanten. Jag tittar bort mot Gryffindors bord och ser Hermione sitta med Potter och Weasley. Fan.
Utan förvarning så flyger hundratals ugglor in i stora salen och släpper ner brev till sina ägare. Jag ser hur en stor och ståtlig tornuggla flyger mot mig och släpper ner ett brev alldeles bredvid mitt glas med juice. Jag tar upp och tittar på det.

Till Draco Malfoy
På Hogwarts
Från Malfoys Herrgård

Fan, nu har far skrivit att han kommer döda mig.
Jag öppnar brevet och ser att det inte alls är fars handstil utan en mycket mer perfekt och liten handstil som jag vet tillhör mor.

Kära Draco,
Jag såg brevet från miss Parkinson. Om det som står är sant så är jag väldigt glad att du äntligen har hittat någon du tycker om.
Som jag förstår det så är hon både en mugglarfödd och en Gryffindor. Det är väldigt olyckligt men jag är fortfarande väldigt glad för din skull. Du får gärna bjuda hem henne nästa helg då far inte är hemma.
Jag vill gärna träffa henne.

MVH
Din Mor Narcissa Malfoy.

Jag vek ihop brevet och gick upp till min sovsal.
Jag ville verkligen bjuda hem Hermione men hur skulle jag berätta det för henne när hon bara ignorerade mig?
Jag hade bestämt mig. Jag gick ut ur sovsalen och ut ur uppehållsrummet. Jag gick upp ur fängelsehålorna och mot tjocka damens porträtt.
"En Slytherin? Lösenord?" Säger tjocka damen med en lätt fnysning.
"Modige mannen" säger jag snabbt och porträttet öppnar sig. Jag går in och alla i uppehållsrummet tittar förvånat på mig.
"Vad gör du här?!" Frågar den sjundeårseleven som frågade samma sak förra gången jag var här.
"Om du inte kommer ihåg det så är jag prefekt" säger jag och går snabbt förbi honom. Jag går uppför trappan och knackar på dörren som jag vet är Hermiones.
"Kom in!" Säger någon bakom dörren och jag öppnar den. Där inne sitter Ginny och Hermione och pratar.
"Vad gör du här?" Frågar Hermione snabbt.
"Jag måste få prata med dig" svarar jag och tittar på henne.
"Jag går ut så länge" säger Ginny och går snabbt ut.
"Varför har du undvikit mig?" Frågar jag och sätter mig bredvid henne på en av sängarna.
"F...för jag" hon börjar gråta och sänker huvudet. Jag lägger armen om hennes axlar.
"Du vet att du kan berätta allt för mig" säger jag och hon tittar upp på mig.
"J...jag saknar mamma" säger hon och lutar huvudet mot min axel.
"Hon är verkligen en dålig ljugare" tänker jag men ignorerar det. Om hon nu ljög så måste hon ha en anledning.
"Vad ville du prata om?" Frågar hon tyst.
"Jo först ville jag berätta varför jag har ignorerat dig" börjar jag och tittar ner på hennes chokladbruna ögon. "Jo min far, han gillar verkligen inte mugglarfödda"
"Jag vet, han hatar dem" lägger Hermione till.
"Och han skulle inte tillåta att jag var med någon sån" jag fortsätter att berätta om Pansy och om vad far skulle göra om han fick brevet.
"Så din far vill döda mig" säger Hermione när jag har pratat klart.
"Nej, eller han har inte fått brevet. Jag fick ett svar idag av mor där det stod att hon hade fått brevet och att hon inte hade visat far det. Hon skrev att hon gärna ville träffa dig och att du gärna får följa med mig hem till oss nästa helg när far inte är hemma"
"Det vill jag gärna" säger Hermione och kramar mig. Jag ler, jag älskar henne.
------------------------------------------------------
Förlåt för att detta kapitel blev så kort! Jag har inte haft tid och jag har samtidigt börjat skriva på en ny story som jag snart kommer publicera!

//A true Dramione fan