|Ignore Me| M&M PAUSAD

10

(Alison)

Jag snurrar snabbt runt så att mitt hår flyger åt alla håll. Tabe ligger ihopvikt på marken och gnyr svagt. Som en liten skit..
Hans, och mina tyvärr.. försöker få upp honom på fötter men misslyckas stort.

"Ska du ikke takke meg?"

Långsamt vänder jag min kropp mot killen framför mig. Hans idiotiska leende visar att han inte gjorde det för att han bryr sig. Förmodligen bara det att han är puckad. Men denna gång var det bra.
Ali?! Första gången HALLÅÅÅ?

"Tack för att inte låter honom döda mig utan ska försöka göra det personligen" muttrar jag och närmar mig snabbt honom.

"Jenter.. asså" muttrar Marcus innan han retsamt daskar till min röv. Jag ser ilsket på honom men samlar mig för att kunna säga:

"Pedofil"

Sedan hör jag Tabbes vacklande steg när han snabbt kommer emot mig och killen framför. Jag hoppar åt sidan och landar in i ett stenhårt skåp. Men ändå har jag tur..

När jag ser upp ser jag, som i slowmotion hur Tabe drar upp Marcus mot ett skåp! Hans vänner är för upptagna av att slåss med mina polare så de märker inte när Tabes knytnäve slår in i Marcus ansikte. Men jag ser.. Och någonstans i mig vill jag bara slita bort Tabe. För jag ser smärtan i Marcus ögon..
Nej! Han är värd det!

Men det ända jag gör är att stå och se på. Se på medan Marcus långsamt förlorar medvetandet. Och så vänds hans ögon uppåt och han faller avsvimmad (notera AVSVIMMAD inte död^_^) ner mot skåpen som dunsar vid hans tyngd.

Tabe ser sig vilt omkring, och jag ser i hans ögon att han har släppt kontrollen helt åt sin ADHD (inget illa menat! Det är INGET fel på ADHD! Och jag menar inte att personer med ADHD beter sig som Tabe) och så ser han mig..

Han vill fortfarande åt mig också. För han börjar långsamt röra sig åt mitt håll.
Vart är Lucas? Han skulle kunna ordna upp detta.. varför var han tvungen att få kvarsittning just idag?

Jag börjar långsamt backa medan jag känner rädslan krypa upp i mig. Den känslan har jag inte jämnt på länge..

Når han bara är på en armlängds avstånd höjer han sin hand för att slå in skallen på mig. Samtidigt som jag känner hur skåpen tar stopp!
Jag vet att jag snart kommer vakna upp på ett sjukhus med förfärligt ont i hela mig. Om ens det..

Automatiskt sluter jag mina ögon och väntar på den hårda smällen i huvudet! Den kommer på axeln..
är han så dålig på att sikta?

Mer hinner jag inte tänka förrän smärtan blommar upp i axeln och hur marken lyfts under mig! Som om någon bär mig?!
Jag öppnar förvirrat ögonen men mitt hår är i vägen. Och mina händer är fastlåsta bakom min rygg.

Det enda jag ser är en siluett som snabbt skyndar genom korridorerna. Jag ser inte ens om det är en kille?!

Personen svänger snabbt åt höger och jag känner åter smärtan i axeln värka..

En dörr åker upp och någon släpper ner mig på.. en toa stol?

Jag lyfter upp mina fötter mot huvudet och kryper ihop medan personen stänger dörren och låser..

TÄNK OM DET ÄR TABE?!

Försiktigt kisar jag förbi mitt tjocka hår. Med ryggen emot mig står han..

Honom som jag litade på. Ända tills han började ljuga..

Man kan säga att ni har tjatat lite(;