|Ignore Me| M&M PAUSAD

39

Förlåt... jag har INTe kunnat logga in på detta konto d har blivit hackat.

Där frö har jag inte märkt att jag är nominerad till årets bok på wattpad?! asså efter nästan 2 månader så omg.. vne va jag ska säga och här kommer uppdtaeringen

"Va tycker du Martinus?"

Frågade jag och kröp närmare honom i den stora soffan. Jag riktade min blick mot magen som nu var så stor att jag knappt kunde se mina ben. Ett lätt skratt kom ut ut hans mun och klappade mig tankspritt på hubudet.

"Det känns så kontsigt.. Vi ska bli föräldrar.."

Jag log och kände hur det bultade i magen. Det var ungefär 6 veckor kvar... Om två veckor skulle jag ha mitt barn... Jag skulle kunna hålla i det och kunna kalla det mitt. Jag skulle kunna använda det lilla rummet som martinus familj fixat på över våningen och jag och martinus skulle kunna vara en familj på riktigt. Jag skulle kunna glömma att mitt barn var Marcus och jag skulle kunna starta om på nytt. Jag skulle bli en ny person. På grund av en sak som fanns i min mage.

"Jag vill nu"

smågnällde jag och knakade skojande på magen. Martinus bara skrattade. Utan förvarning började jag känna stötar i ryggen. Min mage vändes nästan upp och ner ochdet kändes som att jag skulle spy ut alla mina inälvor.

"Marti..nus"

flämtade jag och drog efter andan. jag kände hur det blev blött där nere och jag såg panikslaget åå honom

"Vattnet gick!"